Jag blev klar med Sinnena. Dock är jag alldeles för trött i huvudet för att orka uppskatta att jag är klar med den. Jag hoppas bara den blir godkänd, det är allt.

Jag borde gå raka vägen i säng, men jag känner ett akut behov av att bara sitta rätt upp och ner i tystnaden och vila mitt huvud innan jag gör det. Bara tömma det på tankar, helt och hållet. Nu kommer inte det låta sig göras, mitt huvud fungerar inte så, men jag hoppas åtminstone kunna släppa taget om allt som heter studier, och bara tänka på trevliga och lättsamma saker. Sånt som får en att somna med ett leende.

Nej, en stund med stickningen är nog lagomt just nu. Ruby växer till sig allt mer, även om jag inte har tid att sticka så mycket som jag skulle vilja just nu. Men några varv försöker jag hinna med varje dag. Lite terapiarbete, liksom. Göra något kreativt, skapa något. Jag har ett ständigt behov av det. Den kreativa ådran kräver sin rätt mest hela tiden, och får jag inte använda den under en längre tid, så mår jag helt enkelt dåligt. Undrar om det är så för alla? Om alla har nån sån där kreativ grej de behöver få ägna sig åt på regelbunden basis, eller om det bara är några av oss som får det där.

Apropo kreativt, så tänker jag faktiskt stjäla ett par av de bilder min yngre syster har skickat till mig, på saker hon gjort i Hardangersöm. Fantastiskt vackert! Jag är SÅ imponerad över hennes arbete. Finns inte en chans att jag skulle kunna göra något dylikt. Nej, jag ska nog hålla mig till mitt garn, mina stickor och mitt allmänna pysslande.

Löpare som hon gjort till sin svägerska.

Som ovan, fast mera i detalj.

Kolla vilka detaljer! Whoa! Just nu gör hon en likadan i blått och silver, och jag lade genast in önskemål om en sån till min 50-årsdag (hon lär inte hinna med det förrän dess, för OJ vad folk vill att hon ska brodera åt dem. Hon hinner ju knappt brodera något åt sig själv längre).

Nu är det dags för en halvtimmes stickning innan det blir sängen för mig. God natt med er! :-)

Det har varit en bra dag. Jag har fått mycket gjort, och jag har även lyckats vara en bra mamma som har tagit sig tid för sina barn. Så skulle jag vilja att varje dag såg ut hädanefter.

Pratade lite om flytten i förmiddags, när vi väntade på bussen, och försökte förklara för barnen att de kommer få byta dagis när vi flyttar. Minstingens respons på det var klockren, tyckte jag: Något dagis behövdes inte, för när jag var i skolan kunde han vara ute i skogen och leka med vargarna! Hehehe. De har då svar på allt, busungarna. Och dottern säger varje kväll åt mig "Mamma! Vi glömde en sak idag! Att flytta!". Hur gulligt som helst...Ja, hjärtat, mamma glömde alldeles bort att flytta idag med :-D Men snart så...

Hämtningen på dagis gick smidigt, även om jag hade hoppats att barnen skulle vara ute och påklädda när jag kom, så att vi kunde ta nästa buss hem igen. Det var de nu inte, så vi tog det lilla lugna innan vi klädde på oss och gick mot busshållsplatsen för att ta nästa buss istället. Minstingen var törstig, och eftersom vi hade gott om tid, så gick vi in på macken som ligger mellan dagis och busshållsplatsen för att köpa lite dricka, och slog ihjäl lite mer tid där. Allt som allt behövde vi bara vänta i 10 minuter i kylan innan bussen kom, så det var ju skönt. Roligt också att åka buss med barnen, de är så vana vid det nu, och är så kavata när vi ska åka. Hejjar glatt på chauffören och traskar direkt iväg och sätter sig, precis som jag försökt lära dem att de ska. De är jätteduktiga. Stora barnen nu.

Väl hemma blev det till att kasta sig över grytor och kastruller direkt, för att tillverka lite mat, och tämligen omedelbart efter att vi ätit, så kröp vi ner i badkaret, allihop. Mysigt, men nu börjar det bli trångt. Skulle behöva ett sånt där stort hörnbadkar istället. De är ju inte så små längre, mina gulliganer. Men det var mysigt ändå. Sen klev vi upp, klädde på oss och barnen fick krypa ner i soffan och titta på tecknat en stund, medan jag släckte ner, tände levande ljus och satte mig med stickningen och datorn i sällskap med dem. Det tog inte mer än 5 minuter, så sov den minsta, och efter 10 minuter sov även dottern. Glada, nöjda, trötta barn...och en nöjd mamma, som för én gångs skull inte känner att jag behövt offra tid jag borde lägga på barnen på studierna. Jag har hunnit med båda delar idag.

Nu skulle jag egentligen vilja krypa upp i soffan själv med stickningen och en bra film - och gärna lite vuxet sällskap också - men jag ska vara lite hård på mig själv, och se till att göra klart uppgiften om sinnena. Har ju gjort en tredjedel redan, och kan jag bara bibehålla skärpan en liten stund till, så är det ju fort gjort att skriva resten. Kanske går det rent av så fort att jag hinner se en film, om den inte är alltför lång...Nå, bara att kavla upp ärmarna och ta itu med arbetet som ska göras, så får vi väl se om flytet håller i sig även nu ikväll :-)

Nu ni, ladies and gentlecowboys, är det gasen i botten här. Idag har jag uträttat det ena stordådet efter det andra. Nå, jag har åtminstone fått betat av ytterligare ett antal punkter på min lista.

Jobbiga samtalet till elbolaget är avverkat, och problemet löst, åtminstone för stunden. Jag jagade folk på Uppsala kommun, men den jag skulle prata med hade tyvärr semester idag, och återkommer i morgon. Fick dock hennes direktnummer åtminstone. Sen tog jag en vända till dagis, och lämnade barnen, samt bestämde att de ska försöka hinna med ett språktest innan barnen slutar där nästa vecka. Vidare ner på stan för att hämta pengar, sedan ut på Resecentrum för att fixa månadskortet, tillbaka ner på stan och handla, och sedan hem. Fick gå mestadels, för jag hade ingen riktig flyt med bussarna, och höll på att frysa ihjäl, trots att jag såg ut som en Michelingubbe, och trots att det bara är fem minusgrader idag.

Var hemma vid 12, och kastade mig över datorn direkt. Korrläste gårdagens uppsats om gruppdynamik och putsade lite på den, samt petade in referenserna, laddade upp den och skickade ett mail till läraren. Sen fick jag brottas med PGP en stund för att skapa en ny nyckel, göra om uppgiften och maila iväg den. Nu inväntar jag bara svaret, så kan jag ladda upp även den laborationen. Fick starta om datorn ett par gånger under det där experimentet, och passade på att städa undan ännu mer julsaker, dra igång diskmaskinen, handdiska vissa grejer, koka nappar och äta lunch. Fort ska det gå. Och nu har jag skrivit klart en tredjedel av Sinnena-uppgiften. Inte så illa på 3 timmar, hörni ;-) Känner mig helt klart nöjd med det arbetstempot.

Nu har jag dock fått ta en liten paus, för jag håller banne mig på att frysa ihjäl. Vetisjutton vad det är frågan om, för så kallt är det faktiskt inte, varken ute eller inne. Ändå sitter jag fullt påklädd, även iförd raggsockor, tjock ylletröja och en stor filt, och mina fingrar är så stelfrusna att jag får tina upp dem under varmvatten eller över elementet varje kvart för att jag ska kunna fortsätta skriva. Brrrr!

Nåväl, ska fortsätta läsa lite om ögats fysiologi innan det är dags att hämta barnen på dagis. Ut i kylan igen...*vill inte*. Sen blir det hem och fixa mat, kanske ta ett bad med dem (beroende på hur frusna vi är), och sedan mera studier. Sinnena-uppgiften ska bli klar idag! *bestämma*. Och förhoppningsvis även PGP-uppgiften, om jag hinner få svar av läraren idag.

Det går framåt! :-)

Vad skönt att äntligen få återgå till vardagen igen. Dagis är öppet, alla affärer och kontor har öppet, man kan få tag på folk igen. Samtidigt innebär det att tiden har flugit förbi....redan 7 januari. Ojoj, och jag som har så mycket jag ska hinna med den här månaden. En fjärdedel har ju redan hunnit försvinna!

Men det är positivt även ur andra synpunkter. Vi passerade vintersolståndet för 2½ vecka sedan, och nu blir det en aning ljusare igen för varje dag som går. Det kommer märkas tydligt i Uppsala. Minns när tvillingarna föddes den 9 februari...då sken solen och man fick vårkänslor. Och till slutet på mars brukar våren helt klart ha tagit strypgrepp på vintern. När äldsta sonen fyller år i början på april, så brukar det vara barmark och man kan vara ute utan tjocka vinterkläder. Vi kommer vara där innan vi vet ordet av. Det känns skönt. 

Dagisdags idag. Och jag ska ringa en massa samtal och fortsätta plugga. Hoppas och tror jag ska få mycket gjort idag. Bävar för samtalet till elbolaget dock...Men men, det löser sig väl med den biten också, får vi tro.

Nu: Koka kaffe och försöka få liv i dottern, som sover som en stock fortfarande. Ha en bra dag! :-)

Ett snabbinlägg innan det är dags för sängen. Inte mycket att rapportera egentligen, utan även kvällen har till viss del ägnats åt studier, samt samtal på msn. Har åtminstone fått skrivit klart uppsatsen i gruppdynamik, fått packat undan julgranen och större delen av allt julpynt, fått skickat hem äldsta grabben till hans pappa och tagit hand om en hög med tvätt. Jag har även planerat och gjort en hel del reserach inför uppgiften om sinnena, och räknar med att göra den färdig i morgon. Mallen är redan klar, och jag behöver bara skriva den nu. Hade kunnat gjort det ikväll, men tillät mig att ta det lite lugnt.

Jag kanske får lite oväntad hjälp med flytten också, förresten...jag blev glatt överraskad över att det öht nämndes, med tanke på att flyttning är något han definitivt inte är förtjust i. Och ännu mera glatt överraskad blev jag när han sa att han hade åkt hit för länge sen om det inte vore för att det är så förbaskat långt :-) Jag har inte varit alldeles säker på om han öht ville komma...så det var ju helt klart roligt att höra. Mindre roligt var att vi råkade halka in på min ekonomiska ruin...dels är samtalsämnet i sig rätt deprimerande, och dels är det ingenting som får mig att känna mig så värdelös som att tänka på att jag lät det där hända. Jag är så fruktansvärt väl medveten om vilken belastning det där någon dag kommer bli för den stackars karl som ändar upp med mig, eftersom jag har så begränsade möjligheter att bidra med något vettigt ekonomiskt förrän skulderna är ur världen. Det känns verkligen, verkligen inte bra. Måtte jag vinna en miljon! Eller en halv bara....bara så att jag blir skuldfri och en framtida partner inte behöver bli lidande av det hela.

Nå. Jag kan helt enkelt inte tänka på det just nu. Jag måste ju tro att jag kommer kunna lösa det där på bästa möjliga sätt, och att om någon nu fattar så mycket tycke för mig att de vill ha mig som en del av sitt liv, så kan de se förbi det där och inte anse mig vara värdelös för att jag gjort korkade val tidigare. Man kan väl få drömma åtminstone?

Nu är det hög tid att sova. I morgon är det en ny dag, och jag har mycket på min lista som ska göras. Och barnen ska till dagis här uppe igen, för första gången sedan Lucia. 3 dagar den här veckan och 5 dagar nästa vecka, sedan slutar de dagis här. Det känns faktiskt ganska sorgligt. Dagiset här har varit helt oumbärliga för mig på alla sätt och vis. Utan dem hade jag fått avsluta mina studier för länge sedan. Och nu är det bara 8 dagar kvar...det känns konstigt. Det kommer kännas oerhört konstigt fredag nästa vecka, när vi för sista gången åker därifrån.

Dottern tjatar mycket om att flytta just nu. Minstingen pratar också om det, men inte fullt lika mycket. Det som är bäst i sammanhanget är att de båda gör det med både glädje och entusiasm. De vill att vi ska flytta nu på én gång, eller allra senast i morgon. Så säger de varje dag nu. Det känns skönt, även om de förmodligen inte riktigt greppar vad det innebär. Huvudsaken är att de har en positiv inställning till det, för allting kommer kännas så mycket lättare för dem då. Det kommer ju bli en omställning för dem i vilket fall.

Livet kan bara bli bättre hädanefter. Vi kommer få det bra, både mentalt, fysiskt och ekonomiskt. Vi sitter på botten nu, och det kan ju bara gå åt ett håll då :-)

God natt med er, och sov gott.

Aaah, jag älskar såna här dagar! Dagar då jag har liiite för mycket att göra och har sovit liiite för lite. Då blir jag effektiv. Ruggigt effektiv. Så även idag. Som en bläckfisk, där jag kan använda alla armar samtidigt för att göra olika saker. Uppsatsen i gruppdynamik är nästan klar nu, har bara ett par sidor av 8 kvar. Har även hunnit med några av de övriga punkterna på min lista, så det känns riktigt bra just nu. 

Nu har det varit paus för middag, och jag passar på att uppdatera lite här. Vill ju inte att ni ska gå miste om mina intressanta förehavanden en dag som denna - höhö ;-)

Håll en tumme att jag inte blir seg nu efter maten, och kan fortsätta hålla samma tempo under kvällen bara...

Jag önskar att alla mina dagar kunde vara så här - då skulle jag vara klar med allt på en vecka bara...:-) 

Idag känns det som om jag har tusen saker jag behöver göra samtidigt. Skriva en 8 sidor lång uppsats till ledarskapskursen, göra om PGP-uppgiften med ny nyckel, fortsätta på säkerhetsuppsatsen, repetera till tentan på lördag, handla, städa bort julen, tvätta, skicka brev, organisera äldsta grabbens hemresa till pappan...listan kan göras oändligt lång. Men jag gör väl som jag brukar, och tar en sak i taget. Julen håller jag redan på att städa bort, och nu är det bara belysningen i julgranen samt själva granen, och lite prydnadssaker som ska bort. Julpyntet har överlevt julen rätt bra, enbart två julgranskulor har gått åt, och alla glasfigurer i granen överlevde (men så hängde de högt också då).

Frågan är om jag ska handla nu, eller helt enkelt strunta i det tills i morgon. Vi kan nog klara oss med det som finns hemma, tror jag. Kan springa bort på pizzerian och köpa cigg (ja, jag skaaaaa sluta...) bara, för det är det enda som är slut. Och sen börja skriva på uppsatsen i ledarskapskursen. Och så repetera till tentan ikväll. Så får det nog bli. 

Fasiken, vad tiden går fort! Idag känner jag mig lite stressad över allt jag har att göra med studierna. Men jag känner nog ändå att jag kommer hinna...ledarskapskursen är inte så farlig faktiskt, bara fyra uppgifter, där det egentligen bara är två som är omfattande. Två uppsatser. De andra två uppgifterna är bara respons på andras uppsatser, samt en analys ur en synvinkel de själva inte använt. Inget större problem. Och IT-kursen är ju nästan klar. Ska nog gå bra, det här. Värst är egentligen att hålla reda på alla olika moment i alla olika kurser. Nu balanserar jag ju fyra olika kurser samtidigt, så det är väl inte att undra på att det blir lite rörigt i skallen.

Nej, dags att sätta fart. Så här blir det ju inga barn gjorda.

Albumet "Ride with me" fick förstaplatsen på skribenten Jason Tompsons tio-i-topp-lista i livsstilsmagasinet Bullz-Eye, Amerikas näst största webmagasin för män (5 miljoner unika läsare)! Jättekul! Grattis, grabbar, det gjorde ni bra! Kingens hemsida finns här, för den som vill läsa mer.