Huuu, min PMS slog till för fullt ikväll. Tillvaron skaver, jag är retlig och irriterad, och gud nåde den karl som nu skulle försöka göra några närmanden. Jag är inte positivt inställd till det i vanliga fall, och nu...well, låt oss bara säga att min negativa inställning inte direkt förbättrats   

Jag borde sova, men eftermiddagens tupplur i kombination med PMS har gjort att jag fortfarande är klarvaken. Istället fladdrar tankarna än hit, än dit. Jag har tittat en del på tv idag, bland annat på Jon, Kate och 8 barn. I dagens avsnitt skulle den äldsta, Cara, få sin speciella dag. En dag hon får spendera ensam med föräldrarna, där hon får bestämma vad de ska göra. Det fastnade liksom. Jag tyckte det var en bra grej, och något jag också vill införa med mina barn. Vi föräldrar hittar ju många gånger på saker åt våra barn för att de ska ha roligt, men hur ofta låter vi barnet bestämma helt själv? Och hur ofta får vi inte kompromissa så att alla barn ska få åtminstone lite roligt, när vi ska roa alla samtidigt? Nej, a special day it is. Barnen ska själva få önska vad de vill göra, och de ska alla få varsin dag.

Innan det råkade jag få med mig en del av ett program som hette Fåfänga till förbannelse. Det är ju helt sjukt vad människor gör för att uppnå skönhet, ungdom och den perfekta kroppen. Nog för att jag själv ibland tänkt tanken att det vore trevligt att kunna fixa till ett och annat, men då i syfte att trivas med mig själv. Men när jag tittade på det här eländet, så kändes det så oerhört skönt och befriande att vara nästan 37, mamma och degig både här och var. Jag har aldrig förstått mig på den där hetsen efter skönhet och ungdom, och ännu mindre efter att ha sett det där programmet. Nej, inga skönhetsingrepp för mig! Inte ens om jag börjar skita pengar. Jag önskar bara att världen i stort kunde inse att dessa så kallade vackra människor som vi ser på tv bland annat, inte är representativa för mänskligheten i stort. Jag önskar att människor kunde titta runt om sig istället, och inse att det lilla, lilla fåtal av "perfekta" människor inte finns bland oss andra. Nå, visst kan de väl finnas, de där som är naturligt "perfekta", men de allra flesta av oss ser inte ut sådär.

Nog om det. Nu ska jag bädda ner mig framför ovan nämnda tv, och försöka sova lite. Förhoppningsvis är min PMS lite lindrigare i morgon, och jag kan få något gjort. Annat än att sticka. En strumpa har det blivit idag, till dottern. I dubbelt Alpaca. Tjockt, mysigt och gosigt. Dock har jag inte direkt sparat på det lilla garn jag har, så det är högst troligt att det inte räcker till hela den andra strumpan. Be that as it may, så vill jag ändå inte repa upp och göra om. De blev så mjuka och gosiga, så jag lägger hellre arbetet åt sidan sen, i väntan på att införskaffa det garn som fattas.

En varm och gosig strumpa åt kalla flickfötter.

Här ska tillverkas sockor åt barnen! Släpade fram en del av mina tunnare yllegarner, och genast slog inspirationen till!

Sockgarn.

Förresten, så här blev sonens tröja på:

Julklappskläder. 501:or av pappan och tröja av mig.

En ny dag med strålande sol och gnistrande kyla. Exakt hur kallt det är hos mig vet jag inte, men 20-25 minusgrader om jag ska tro rapporterna från andra som bor runt omkring här i stan. Själv äger jag ingen utomhustermometer, så jag kan inte kolla. Men kallt är det iaf, det ser jag på huset mitt emot, där vit rök väller ut ur skorstenarna hela tiden. Och bästaste M, som bor bara några mil från mig, hade över 30 grader kallt nu på morgonen.

Lustigt nog känns det inte särskilt kallt inomhus idag. Åtminstone inte just nu. Annars är de ju lite dåliga på att dra på värme i studentlägenheterna, och jag vet att det skrevs om det i tidningarna förra året. Eller året innan blir det väl, när jag tänker efter. En dagistanterna i Söderhamn berättade det för mig, för hennes äldsta dotter ska också bo nånstans här på området. Eller bodde här då iaf.

Själv har jag ingenting emot kylan. Iaf inte så länge man har en dräglig temperatur inomhus. Frysa gillar jag förstås inte mer än någon annan. Men utomhus gör det inget att det är kallt. I synnerhet inte när det är så soligt och fint som det är idag. Jag ska nog ta en promenad lite senare, det är ju bara att klä på sig ordentligt.

Det kallaste jag har upplevt var nog över 40 minusgrader, har jag för mig. Det var i Kautokeino i Norge för många år sedan. Minns att vi blev tillsagda att täcka för näsa och mun när vi var utomhus, därför att andningsvägarna annars frös och man inte ens märkte det. Man upphörde liksom bara att andas. Och det vore ju dumt. Jag är rätt förtjust i det där. Att andas, alltså. Känns som en bra sak, liksom. Det är förmodligen därför jag stör mig så mycket på att vara snorig jämt.

Annars så blir det nog en lugn dag. Planen är att plugga, i princip. Så mycket mer har jag faktiskt inte att göra idag. Sticka, förstås. Gjorde klart pannbandet igår, men tänkte ta kort på det utomhus för att få bättre ljus. Men det är inte riktigt läge för pannband idag. Idag är det helt klart mössa som gäller.

Så, jag har alltså tomma stickor för en gångs skull. Hade gärna påbörjat föregående inläggs projekt idag, men jag är pank efter julen och det är köpstopp på garn i några veckor nu. Istället funderar jag på några nya småprojekt ur boken jag fick av M. Har planer både på pannband och vantar med Fana-mönster t.ex Ett enklare projekt av den sorten jag inte behöver titta på medan jag stickar vore också bra, eftersom jag har en jäkla massa jag ska läsa i kompendierna idag. Kanske skulle kasta på till raggsockor åt barnen? De har växt ur de flesta paren som fanns, och med kalla dagar som denna kan det allt behövas yllestrumpor.

Igår satt jag förresten och nostalgikickade lite på Facebook med en bekant. Vi pratade lefser och krumkaker, krumkakejärn och takker. Efter lite dividerande kom vi fram till att krumkakejärn visst fanns att få tag på i Sverige (hade ju bestämt för mig det, men trodde ett tag jag yrade på den punkten. Men det finns alltså. Vad som däremot inte finns uppenbarligen, är takker. Det verkar som jag får åka till Norge för att få tag på en sån. Någon gång i framtiden. De var ju inte direkt billiga...dryga 1800 norska kronor.

Krumkakejärn, eller rånjärn som de heter på svenska. Kostar ca 450 kr.

Takke. I princip en enda stor platta, dock inte utbytbar mot vilket som helst annat plattjärn, eftersom den ska vara minst 46 cm i diameter. Och nej, den är inte heller utbytbar mot bullplåtar och liknande. Den är stor, slät, utan kanter och man gräddar "öppet" av en anledning :-)

Det jag däremot saknar är de här prylarna för att göra strutar av rånen. Jag vet inte ens vad de kallas på svenska. Eller norska, när jag tänker efter. Såna där lodliknande grejer som man formar rånet runt för att få en strut. Någon som vet? En sån grunka skulle jag också behöva. Och när jag tänker efter, så vore det ju lite häftigt att hitta ett riktigt gammaldags rånjärn också. Ett sånt där som är gjort i gjutjärn eller vad det nu är, som bara består av två delar med gångjärn, och som man värmer på spisen. Det vore lite läckert. Jag gillar såna prylar. Vet att det finns ett sånt på Särsta Wärdshus i Knivsta t.ex Det skulle jag nästan ännu hellre vilja ha. Hur läckert vore inte det? Man kanske skulle ta en vända på olika loppisar och kolla.

Lustigt egentligen...ju äldre jag blir, desto mer intresserad blir jag av alla de här gamla husflidsteknikerna och sakerna. Allt från sånt som rör matlagning och bakning, till handarbete och hantverk. Jag önskar mig ju även en spinnrock och en stor mattväv. Och en mindre väv till bonader och sånt. Spinnrock kan jag väl möjligtvis klämma in här, men en mattväv...hm. Det blir värre ;-) Men jaja, kommer tid, kommer råd. En gungstol önskar jag mig också. En riktigt gammaldags gungstol. Eller kanske en sån där amerikansk, som man kan låsa medarna på om man vill ha den bara som en vanlig stol. Och en knyppeldyna. Och en kökssoffa!

Jag kommer behöva ett stooooort hus sen, den saken är säker ;-)

Nåväl, nu ska det drickas lite mera kaffe här, innan jag tar itu med mina kompendier.

Jag såg, och jag föll. Handlöst.

Citron Shawl.

Mönstret finns här.

Det har varit en rätt vanlig dag idag. Vardagsdag. Jag har läst uppsatsen jag ska opponera på, och gjort några mentala anteckningar. Jag har tagit en promenad i sol och kyla - underbart! - och jag har postat mössan jag har stickat. Disk har avverkats och några laddningar tvätt har körts. Inga storverk, men ändå aktivitet mest hela tiden, både fysiskt och mentalt. Och lite stickning har jag också hunnit med:

Blivande pannband.

En annan sak jag gjort idag är att undvika kolhydrater, och jag har genast känt mig piggare. Jag ska definitivt fortsätta på det spåret. Faktum är att jag nog ska gå och göra lite mat nu, för jag börjar bli hungrig igen   

Tillbaka till vardagen igen då. Striskjorta og havrelefsa. Nu ska det blir ordning och reda på torpet igen, efter långa, lata dagar. Det har varit riktigt skönt med långledigt, men en del av mig längtar tillbaka till vardagen och studierna. Och inte minst till dagar med lite mindre mat - åtminstone mindre kolhydrater. Magen mår helt klart bäst när jag äter långt mindre kolhydrater och mjölkprodukter än jag har gjort över julen. Inte så att jag har eller har haft ont i magen, men jag är gräsligt svullen, tarmarna inte odelat glada och intag av kolhydrater föder ett sug efter intag av mer kolhydrater. Nej, en kost som baseras mer på proteiner, grönsaker och frukt mår jag definitivt mycket bättre av.

Idag är planen för dagen att pallra mig ut och ta en liten promenad. MED kryckorna. Jag måste vänja mig vid att använda dem. Nu jävlar ska hälen läka, en gång för alla! Sen ska jag försöka norpa åt mig en tvättmaskin eller två, jag ska skicka den färdigstickade mössan, och jag ska plugga. Vardag. Som tur är, är äldsta sonen kvar här fortfarande, så jag får en lite smidigare övergång tillbaka till det här barnlediga. Fast han åker nog hem till sin pappa idag eller i morgon, skulle jag tro. Och just nu sover han som en stock. Fast jag sov ohemult länge idag, jag med. Vaknade efter 11 nån gång...yikes! Men så hade jag hemskt svårt att somna inatt. Tror klockan blev närmare 4 innan jag däckade.

Men först av allt, innan jag gör något annat, så ska jag sitta här och njuta av mitt kaffe