Det har dykt upp ett alternativ. Eller rättare sagt - ett gammalt alternativ har fått en ny aktualitet. Vi pratar framtid nu (igen). Problemet är bara...att jag i så fall är tvungen att ge upp mitt norska medborgarskap.

Vill jag det?

Kommer jag flytta tillbaka till Norge igen? 

Inte troligt.

Vad ska jag då med ett norskt medborgarskap till?

Ptja...jag är ju norska...

Fan, vad svårt.

Ibland tänker jag att det vore trevligt med någon där.

Jag tänker på de män som på ett eller annat sätt varit en del av mitt liv.

Jag tänker på hur det kan vara.

Då kommer jag djävligt snabbt på bättre tankar.

Det blir visst inget mer städat idag. Istället har jag suttit vid datorn och slösurfat på Facebooks Sparkey-sidor, och klickat "ja" och "nej" på de jag skulle kunna tänka mig att dejta ;p Bara som en kul grej liksom. Fast det blev bara två "ja", resten blev "nej". Och de två jag svarade "ja" på bodde i Florida och...hm, ja, den andra vet jag inte. Han hade tydligen engelska som modersmål iaf, så det är väl ingen större risk att han bor nästgårds iaf. Tror nog han var amerikan, han med, faktiskt.

Det var inte utseendet som fick mig att klicka "ja" på dem dock. Det var deras sysselsättning. Den ena jobbar i nån sorts naturpark, men alligatorer och sånt, och den andra var dramalärare. Yrken där de som utövar dem har någon form av passion. Jag gillar passion. Passion är attraktivt. Tycker jag iaf.

Jag är sugen på salami. Rätt naturligt egentligen, med tanke på vätskeförlusterna jag haft idag. Salami är salt. Frågan är dock om jag orkar gå på affären för att köpa det...Det vore nog bra iofs, eftersom jag äntligen blivit sugen på nånting. Det kanske skulle få igång matlusten igen.

Mjo. Så får det nog bli. Salami. Eller ölkorv. Eller nåt sånt. Lördagsgodis, helt enkelt, fast i min version då :-)

Puh. Tvätten klar, skräp utburet i soprummet, affären besökt två gånger, och en säck med uteleksaker arkiverade i förrådet i källaren. Nu är det bara resten kvar. Fast nu behöver jag iaf inte ränna mer i trapporna idag. Det som återstår är enbart inomhusarbete.

Sonen har varit jätteduktig idag, och har ränt i trapporna precis lika mycket som sin mamma. Det belönades med hyrfilm på Ica, så nu ligger den lille på soffan och vilar, och tittar på sin film. Själv har jag petat i mig en macka och vilar lite inför nästa etapp i mitt husfruande.

Jag hatar att städa. Förbannade ökengöra, som man bara får upprepa gång efter gång. Blä. Dock skattar jag mig lycklig att jag har röjt, plockat och städat under flera dagar nu, för det är inte så farligt, det som är kvar. Värst är badrummet. Måste vara en karl som aldrig städar som har konstruerat toaletter, badkar och handfat *övertygad*. 

Tror inte jag orkar ta itu med oroshärden i stora garderoben idag dock. Och inte heller barnens rum. Sen skulle jag behöva gå igenom alla pysselgrejer också, det finns säkert ett och annat jag kan göra mig av med där. Bl.a scrapbook-pappren jag köpte på mig i ett svagt ögonblick, när jag fick för mig att jag skulle hinna med sånt också. Det är två år sedan nu. Kanske skulle höra med Anne-Lene om hon vill ha dem...måste bara hitta dem först.

Puh, jag är alldeles matt. Men jäklars vad vi har sprungit idag, sonen och jag. Och ikväll tänker jag inte göra någonting annat än det som faller mig in, vilket förmodligen blir att krypa upp i soffan med stickningen och en film eller en bok. Känns lagomt efter den här dagen. Jag kanske rent av uppdaterar bloggen ikväll med bilder från mitt rena hem, bara så ni får se att jag faktiskt kan ha städat ibland ;-) Är väl på tiden att det kommer lite bilder, jag har varit slö på den punkten på sistone.

Nej...badrummet väntar...but I'll be back :-)

Tvättstugerace med 3½-åring, med affärsbesök och slängning av sopor mellan varven. Högst underskattad motionsform, I tell you. Måste ha gått ner 5 kg till de senaste par timmarna. Minst. Eller åtminstone 2 kg.

Och efter tvättstugerace, affärsbesök och sopslängning varvar vi ner med lite dammsugning, golvtorkande och disk. Jag kommer vara tokschnygg i morgon. Ja, om jag nu orkar ta ett bad efter allt det där iaf. Om inte, så kommer jag nog inte vara så mycket att jubla över.

Fy fasen, vad min kropp är häftig! Den är banne mig coolast i världen *tycka*.

Vikten har stått någorlunda still ett par dagar, så jag tog fram måttbandet. Och mycket riktigt - nu drar den ihop sig istället. Centimetrarna försvinner och det där degiga minskar.

Ställde mig framför spegeln och tittade, och det är ingen tvekan om att min läkare hade rätt den gången för ett års tid sedan. Jag frågade honom om det här med operation av överskottshud, eftersom den varit så vansinnigt uttöjd under mina graviditeter. Jag blir ju helt enkelt gigantisk, och jag trodde inte själv att allting skulle kunna dra ihop sig igen. Men min läkare menade på att det skulle det nog göra. Han har fan rätt. Wohoo!

Jag har fortfarande en "kängurupåse" längst ner, och den kommer väl kanske inte dra ihop sig helt, eftersom jag är snittad några gånger. Det blir liksom ett veck precis ovanför snitten, där jag inte heller har någon känsel. Känner absolut ingenting där, varken beröring, värme eller kyla. Men det allra mesta kommer dra ihop sig helt. Underbart! Då slipper jag en dyr operation iaf :-D Okej, jag hade kunnat få det via landstinget och sluppit betala själv, men det är vansinnigt långa väntetider då, och nu slipper jag ju ingreppet helt och hållet.

Matlusten lyser fortfarande med sin frånvaro. Lyckades äta en del i förrgår, men det uppsvinget i matlust försvann lika fort som det kom. Igår petade jag i mig en toast och senare en apelsin under eftermiddagen, men när kvällen kom var jag fortfarande inte hungrig. Gjorde ändå i ordning lite nudlar med ärtor och strimlad morot och paprika, som jag helt enkelt tvingade i mig. Självsvält tänker jag inte ägna mig åt, åtminstone inte medvetet. Så jag tvingar i mig litegrann nu och då, samtidigt som jag givetvis uppskattar att gå ner i vikt. Vem skulle inte göra det i min sits, liksom?

Faktum är, att det vore bra om jag krympte lite snabbt nu. Jag har bara ett par byxor kvar i min storlek, men desto flera i de kommande två storlekarna. Vore onekligen skönt att slippa lägga pengar på kläder nu, som jag ändå kommer krympa ur under de kommande månaderna. Dessutom är det riktigt snygga kläder, som jag längtar efter att komma i igen.

Fast träningskläder lär jag nog köpa snart i vilket fall...överdragsbyxorna har jag dragit åt så mycket det går i midjan, och de vill ändå hasa ner över höfterna på mig, och jazzbyxorna jag använder på Sats är det hål i + att även de börjat hasa. Det är svårt att köra fullt ut på passen när man måste hålla i byxorna med ena handen ;p

Det blev inte så mycket spakväll igår förresten. Trodde bergsäkert att sonen skulle somna tidigt, eftersom han inte sov något på dagen, men icke. Klockan blev över 22 innan han äntligen kom till ro och somnade. Vetisjutton vad som flög i ungen egentligen. Nåja, jag fick färgat håret iaf, och det var nu det viktigaste. Det är så vansinnigt fult med den där utväxten, tycker jag, speciellt när det blir så mycket som det var nu. Har ju inte kunnat färga håret alls i sommar, eftersom jag inte hade rygg till att stå lutad över badkaret och skölja ur färgen. Bara att stå rätt upp och ner i duschen var ju en plåga.

Nåväl. Idag är det städning och tvätt som står på schemat för mig. Hoppas bara jag kan få tag på en ledig tvättmaskin eller två. Och så ämnar jag plocka ihop mera skräp och slänga. Ute regnar det, så det är en lagom dag för innesysslor. Även om jag nu måste ut i regnet varje gång jag ska i tvättstugan.