Alltså...jag är inte alldeles säker på att jag vill upprepa hela grejen med att få barn. Emellanåt suger det nåt förskräckligt i äggstockarna (oftast i samband med ÄL), men samtidigt har jag på sistone känt mig allt mer nöjd med att småkottarna börjar bli stora. Det känns faktiskt rätt skönt att lägga det där bakom sig, och tanken på att börja om för tredje gången känns väl lite sådär...njae...liksom. Jag har ju i praktiken varit småbarnsmamma i 14 år nu. Då kan man väl få känna att man liksom gjort sitt litegrann?

Samtidigt har jag ännu inte fått tillbaka min egen kropp efter alla graviditeter, och det är närapå att jag ryser när jag ser mig själv i spegeln, eftersom den bild som visas där är så otroligt långt från det jag som är jag. Typ. Så det känner jag liksom också att jag vill göra i första hand. Komma tillbaka till mig själv. Och så är det studierna. Att jag vill satsa på studier och ett bra jobb. Det känns också viktigt. Inte för att jag måste på något vis, utan för att jag känner att jag vill satsa lite på mig själv också nu. Sånt som är viktigt bara för mig också, och inte bara för familjen. För inte att tala om att jag känner en viss press inför det här med att om det ska bli flera barn, så måste det ske inom de närmsta par åren. Det känns mest bara stressigt.

Och så finns det en faktor till...bonusdottern väntar barn i mars. Jag ska bli bonusmormor! Weee! Det känns så fantastiskt underbart roligt, att ni anar inte. Nästan så jag vill jaga på 14-åringen också ;-) Och grejen är den, att i släptåg med de där känslorna, så kom det några andra, oväntade känslor. En känsla av befrielse. En känsla av att "Hurra - nu är det nästa generations tur!". En känsla av att både ha kakan och äta den. Få snosa bebis och gå med vagn och allt det där, men samtidigt slippa de gräsliga graviditeterna, slippa nattvaket, slippa börja om igen. Och lustigt nog får det mig att känna mig väldigt ung. Nå, ur mormorsperspektiv är jag ju givetvis det, men jag menar att jag känner mig...levande på ett helt annat sätt. Just för att man kan både äta kakan och ha kvar den. Och jag kan komma på mig själv med att nästan avundas bebisens riktiga mormor, vars båda barn för länge sedan är vuxna. Inte så att jag tycker det är jobbigt med mina barn, men...det finns liksom en frihet i det där att ha vuxna barn också. Det blir en annan sorts samhörighet med barnen när de är stora, som jag också längtar efter. Svårt att förklara.

Så...jag vet inte. Kanske är det dags för mig att sätta punkt, trots allt. Bebisar är jättemysiga (för det mesta), men samtidigt känns inte tanken på att genomgå ännu en av mina gräsliga graviditeter speciellt lockande. Några mysiga moment finns det ju där också, givetvis, som de första rörelserna och så, men på det stora hela är de ju i huvudsak en plåga för mig, från början till slut.

Jag önskar lite att pojkvännen hade barn sedan innan...jag känner väl lite också att jag har ett visst ansvar för att se till att han får några biologiska barn. Och så ska det ju inte vara. Inte så att han förväntar sig det (tror jag), men det känns ändå lite så för min del. Som om jag har ett ansvar för att han också ska få biologiska barn.

Vi får väl se hur det blir. Det är ju tack och lov en frågeställning jag inte behöver ta ställning till på allvar förrän om ett år, när det är meningen att han ska flytta hit.

Fan, det är något seriöst fel på min kropp. Jag svettas som fan bara av att andas. Nejdå, det är inte klimakteriet (I wish! Då slapp jag åtminstone den förhatliga mensen sen), utan min kropp som på nåt sätt tycks gå på högvarv just nu, samtidigt som jag mår illa stup i kvarten och känner mig allmänt risig. Fast jag har inte feber eller är sjuk heller. Fan vet vad det är frågan om. Önskar bara ryggskottet och ischiasen kunde släppa taget én gång för alla, så att jag kunde få återuppta min träning och få ordning på saker och ting igen.

 

Morgana

4 augusti 2009 17:59

Åh GRATTIS!!!
Tänk, du skall bli (bonus)mormor - vad mysigt! :-)

Kramis!
Synd att vi båda har så krasst med kosing, annars hade vi kunnat ses och snackat av oss lite...
Men by the way - jag kommer att kunna plugga till hösten!
Vilje har fått plats på Evers gamla avdelning, yes yes yes!!!
Lite fikaluncher kommer vi kanske att kunna klämma in då? :-)

 

/A

4 augusti 2009 18:08

@Morgana: Tack! Det här är nog det roligaste som hänt mig sen jag fick mina egna barn :-D

Grattis till förskoleplatsen! Guuud, vad roligt! Ja, gissa om vi ska lunchfika - jag slutar ju vid lunch nästan jämt, så det är perfekt på alla sätt och vis. Och de dagar du är schemalagd och inte jag, så kan jag ju vara inne i stan på 10 minuter :-D

Vi skulle definitivt behöva ses och prata en stund...det är rätt fullt i huvudet nu av sånt jag inte vill skriva i bloggen. Vi får se om vi kan få till nåt snart :-)

Kram!

 

Morgana

4 augusti 2009 18:26

Fick du min andra kommentar?
Min dator strulade till sig nämligen. Eller inte datorn, utan uppkopplingen.
Den om att du kanske kan åka med min far eller syrra hit, fika, äta mat, sova i gästrummet och sedan åka tillbaks till stan med samma person morgonen efter?
Så kan vi ses utan att det behöver kosta busspengar :-)
kramis!

 

/A

4 augusti 2009 18:30

@Morgana: Aaah! Den fick jag aldrig. Men det är ju en strålande idé! Nu har jag äldsta sonen här den här veckan, och jag vet inte riktigt hur länge han planerar stanna (åtminstone till söndag dock), men om han bestämmer sig för att åka till pappan nästa vecka, så kanske vi kan göra det då? De små kommer inte hem förrän på fredag, så jag har ända tills dess på mig iaf :-)

Kram!

 

Morgana

4 augusti 2009 18:48

Strålande!
För vi är ju sommarlovslediga även nästa vecka, så då är det perfekt att hitta på lite sånt :-)
Jag kan ju inte lova att jag kan hålla mig vaken särskilt länge, men du får väl göra dig hemmastadd i soffan själv i så fall. :-)
Kanske kan de två Äldsta sova hos mormors också, så får Trean ligga i soffan och sova lite då och då som hon brukar. :-)

Åh vad kul det vore!!

http://queenofnight.bloggagratis.se

 

/A

4 augusti 2009 19:14

@Morgana: Jaaa :-D Det vore SÅ kul! Och så trött som jag är nu för tiden, så skulle jag nästan kunna lägga mig vid Bolibompa, så det där ordnar sig nog. Och skulle jag har svårt att somna trots allt, så får jag väl raida dina bokhyllor eller nåt ;-)

Kram!

 

Morgana

4 augusti 2009 20:34

Hihi bokhyllorna står just i gästrummet...som också är pysselrum, så även alla pysselböcker osv finns där inne... ;-)

http://queenofnight.bloggagratis.se

 

/A

4 augusti 2009 21:22

@Morgana: Haha! Risken finns att jag aldrig vill åka hem igen - du inser det, va? ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kära blogg, jag vet att jag har försummat dig under lång, lång tid. Men jag har liksom inte haft varken ork eller lust att skriva på länge.   2011 var ett tungt år. Gick tillbaka igår och skummade igenom gamla inlägg, och såg hur året utvecklade ...

Jag har både svårt att hinna med saker och ting numera, och svårt att orka med. Och nu, när jag dessutom har två bloggar, så är det verkligen svårt att hinna med. Jag skriver nu även på http://rhetorica-galactica.bloggplatsen.se/ , som är en "publik"...

Jag har ju sovit hela dagen, så nu inatt har det inte blivit mycket sömn. Istället har jag repat upp mohairtröjan jag stickade i vintras, som blev på tok för stor, och börjat sticka den i en storlek mindre, i sällskap av fjärde säsongen av Sex and th...

Så. Idag blev jag opererad. Sov inte särskilt mycket inatt, var så rädd att försova mig, så jag har vilat mycket idag. Fick vänta ända till kl 11 innan det blev min tur, så jag sov större delen av förmiddagen efter att jag hade fått en säng. Sen sov ...

Imorgon är det dags. Då ska jag in på Ackis tidigt på morgonen för en mindre operation, där de ska gå in i livmodern och ta prover inuti livmodern samt livmoderhalsen för att utesluta cancer. Det känns rätt så lugnt fortfarande och just nu är det job...