Jag kom att tänka tillbaka på barndomen, och vad jag lekte då. Det som slår mig är att det var inte särskilt mycket "tjejiga" lekar jag ägnade mig åt, utan jag föredrog de "grabbiga". Jag sköt med slangbella och pil och båge, lekte med bilar, klättrade runt på farliga ställen, lekte spion och jag vet inte allt. Mamma, pappa, barn-lekar t.ex uteblev nästan helt. Eller rättare sagt - jag föredrog att leka mamma-barn bara, de få gångerna jag lekte sådant. Ingen pappa.

Sen blev jag äldre, och Barbie-dockan gjorde ett gästspel när jag var i åldern 9-11 år. Och samma sak upprepade sig. Visst klädde jag Barbie snyggt i fina, tjejiga kläder, men aldrig i syfte att impa på Ken. Nej, jag försökte istället ge henne en egen stil, och tillverkade en hel del coola kläder åt henne. Och jag lekte aldrig någonsin att Barbie blev kär i Ken. Däremot lekte jag motsatsen, att Ken blev kär i Barbie. Och konsekvent avvisad, stackars sate. Ken hade det inte lätt innanför mina väggar    Det var Barbie som var stark och cool, som antingen var en äventyrare eller också framgångsrik karriärkvinna. Ken var mest bara a pain in the ass, som gnällde över att han inte fick tillräckligt mycket uppmärksamhet, tills att Barbie helt sonika sparkade ut honom. Ut ur sitt hus och ut ur sitt liv.

Man kan ju undra vad det här säger om mig som person egentligen. Uppenbarligen var jag inte särskilt impad över mäns förmågor och kapacitet ens som barn, och under de senaste 20 åren som vuxen har jag ju bara fått det hela bekräftat. Män är precis sådär som jag föreställde mig dem på den tiden. Krävande, hjälpbehövande, beroende. Weird. Kan det verkligen stämma? Eller är det bara jag som har otur? Drar jag till mig sådana män? (förmodligen).

Jaja. Lite lustigt är det iaf. Jag har inte förändrats mycket de senaste 30 åren på den där punkten. Jag ser alltid mig själv som den starka, som någon sorts superüber-Barbie, där alldagliga Ken inte har en chans. Jag lever på mina villkor. Någon annan får tvätta Kens kalsonger och ge honom avsugningar så att han känner sig älskad och som en riktig man. Jag har roligare saker att göra   Och just nu befinner jag mig vid en punkt då jag återigen skattar mig SÅ lycklig att jag är singel. Måtte det vara för evigt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kära blogg, jag vet att jag har försummat dig under lång, lång tid. Men jag har liksom inte haft varken ork eller lust att skriva på länge.   2011 var ett tungt år. Gick tillbaka igår och skummade igenom gamla inlägg, och såg hur året utvecklade ...

Jag har både svårt att hinna med saker och ting numera, och svårt att orka med. Och nu, när jag dessutom har två bloggar, så är det verkligen svårt att hinna med. Jag skriver nu även på http://rhetorica-galactica.bloggplatsen.se/ , som är en "publik"...

Jag har ju sovit hela dagen, så nu inatt har det inte blivit mycket sömn. Istället har jag repat upp mohairtröjan jag stickade i vintras, som blev på tok för stor, och börjat sticka den i en storlek mindre, i sällskap av fjärde säsongen av Sex and th...

Så. Idag blev jag opererad. Sov inte särskilt mycket inatt, var så rädd att försova mig, så jag har vilat mycket idag. Fick vänta ända till kl 11 innan det blev min tur, så jag sov större delen av förmiddagen efter att jag hade fått en säng. Sen sov ...

Imorgon är det dags. Då ska jag in på Ackis tidigt på morgonen för en mindre operation, där de ska gå in i livmodern och ta prover inuti livmodern samt livmoderhalsen för att utesluta cancer. Det känns rätt så lugnt fortfarande och just nu är det job...