Bästaste M skrev igår ett inlägg om tvåsamheten. Tankeväckande på flera sätt. Vi delar åsikt på den punkten, både vad gäller tvåsamhet och vår önskan om att vilja vara hemma med barnen. Inte behöva lämna dem till dagis. Jag tycker det är gräsligt att lämna min yngsta på dagis, i synnerhet de dagar då jag själv inte är schemalagd och pluggar hemifrån. Enda anledningen till att jag gör det är att det inte ska bli så långa uppehåll mellan gångerna han är där, så att det blir som att komma till ett främmande ställe de gånger jag faktiskt behöver barnomsorg. Och det känns bara så fel. I synnerhet som han allra helst vill vara med mig. Kunde jag, så skulle jag ta honom med mig till skolan.

Men hur som helst. Det där med tvåsamhet...det är otroligt hur kontroversiellt det är att vara kvinna i vår ålder och inte vilja ha det. Att på sin höjd vilja vara särbo. I mitt fall inte ens det. Och det slog mig nu ikväll att det mest kontroversiella av allt kanske inte är att vi trivs som ensamstående mammor, utan att vi gärna har en traditionell kvinnoroll där vi "står vid spisen och föder barn" och att vi väljer att göra det utan en man. Det som är så provocerande ligger nog just i att vi uttalat inte vill ha en man. Vi vill gärna ha flera barn, men inte en man. Jag gissar att det är det som upprör så många - i synnerhet männen. Vi vill inte ha deras närhet hela tiden, vi vill inte ha sexet, vi vill inte ha deras hjälp. Kyssar och kramar och lite mys nu och då går bra, men i övrigt vill vi vara i fred, thank you very much.

Visst förstår jag att många män reagerar på det. Självklart gör de det. I praktiken nollställer vi ju deras värde. Och kanske är det värsta av allt att vi gör det med ett leende eller ett skratt, som om de berättat ett roligt skämt. Det hade säkert varit lättare att hantera om vi hade varit militanta feminister som hatade män, men så är det ju inte. Vi hatar absolut inte män, tvärt om. Det är bara när vi möter män som vill ha det traditionella förhållandet med oss som vi backar direkt. Det är det vi inte vill ha. Även tanken på särboförhållande får man vara försiktig med att nämna. Det är många män som sätter likhetstecken mellan det och att ha en kvinna de kan få ha sex med när det passar, men utan några förpliktelser. Men det är inte heller något vi är intresserade av. Och det där är tydligen väldigt svårt att acceptera. Vi kan tänka oss ett särboförhållande där man ses när man vill och har lust, men det innebär långt ifrån att vi är intresserade av sex när vi ses. I synnerhet inte varje gång.

Själv vill jag som sagt inte ens ha ett särboförhållande, just för att det tycks likställas med att man ska "släppa till" varje gång man ses. Bara tanken i sig är så fruktansvärt avtändande att den får mig att backa från hela begreppet särboskap. Så visst är man kontroversiell som väljer bort alla former av förhållande med en man helt enkelt därför att jag inte har lust att ha en man närvarande på det sättet i mitt liv. Jag ser helt enkelt inget som helst självändamål med att ha en man. Jag älskar att vara ensamstående med barn, och får jag möjlighet, så kommer jag tveklöst få flera barn. Utan att ha en man involverat i projektet, mer än de spermier någon lämnat från sig till en klinik i Danmark. Där börjar och slutar det.

Jag tittar på program som Jon, Kate & 8 barn och Familjen Annorlunda, om familjer där de har 8-9-10 barn, och jag känner att precis det skulle jag också vilja ha. Minus en karl. Bara jag och en hel hög med ungar. Ytterligare en kontroversiell grej. Student och ensamstående mamma till många barn?? Hujedamig - så får man inte tänka! Fullständigt galet, tycker folk. Men tycks samtidigt glömma att vi trivs med en stor barnaflock omkring oss, vi längtar inte efter dyra utlandsresor, att gå på krogen eller ensamtid med "mannen i vårt liv". Vad vi längtar efter är storfamiljen med många barn, med allt kaos det innebär. Det är ju det vi vill ha. Drömmen för mig vore att ha ett arbete jag kunde sköta hemifrån (eller där jag nu råkar befinna mig) när jag jobbar, så att jag alltid kan ha barnen runt mig. Varför lämna bort dem till dagis, så att jag kan jobba och tjäna pengar, som jag i sin tur till stor del får ge till dagis för att de tar hand om mina barn? Galet. Jag har ju inte fått mina barn för att någon annan ska ta hand om dem.

Jag hoppas min egen barnaskara kommer växa med tiden. Jag tar gärna några stycken till. Det finns fortfarande plats i vår stora säng för flera barn, och när den sängen är full, så bygger jag väl en större. Jag älskar att samsova med barnen, och vi kommer fortsätta med det så länge de själva vill. Och jag kan inte alls tänka mig att dela sängen med en man också. Så vem vet...med tiden kanske det kommer ett program på tv om mig och mina vänner, vi ensamstående kvinnor som väljer att ha en stor barnaskara - på egen hand.

 

Morgana

13 januari 2010 09:30

*Big smile*
:-D
Heja heja heja oss!!! :-)

http://queenofnight.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kära blogg, jag vet att jag har försummat dig under lång, lång tid. Men jag har liksom inte haft varken ork eller lust att skriva på länge.   2011 var ett tungt år. Gick tillbaka igår och skummade igenom gamla inlägg, och såg hur året utvecklade ...

Jag har både svårt att hinna med saker och ting numera, och svårt att orka med. Och nu, när jag dessutom har två bloggar, så är det verkligen svårt att hinna med. Jag skriver nu även på http://rhetorica-galactica.bloggplatsen.se/ , som är en "publik"...

Jag har ju sovit hela dagen, så nu inatt har det inte blivit mycket sömn. Istället har jag repat upp mohairtröjan jag stickade i vintras, som blev på tok för stor, och börjat sticka den i en storlek mindre, i sällskap av fjärde säsongen av Sex and th...

Så. Idag blev jag opererad. Sov inte särskilt mycket inatt, var så rädd att försova mig, så jag har vilat mycket idag. Fick vänta ända till kl 11 innan det blev min tur, så jag sov större delen av förmiddagen efter att jag hade fått en säng. Sen sov ...

Imorgon är det dags. Då ska jag in på Ackis tidigt på morgonen för en mindre operation, där de ska gå in i livmodern och ta prover inuti livmodern samt livmoderhalsen för att utesluta cancer. Det känns rätt så lugnt fortfarande och just nu är det job...