Oj, vad mycket roligheter det blir framöver, om nu allting hinns med och går i lås! Om jag hinner i morgon, så ska jag köpa skridskor åt minstingen och mig själv (dottern har redan), och så ska vi lära oss åka lite på söndag förmiddag, innan de små åker till sin pappa. Ska även kolla med äldsta grabbens pappa om han kan fixa skridskor åt äldsta sonen, så kan han med följa med.

På lördag blir det resa till Söderhamn för att tömma och städa lägenheten. På måndag ska jag på bio med M, och se Twilight. Enda kruxet är hur fan jag ska lyckas hoppa från stillastående vid min ytterdörr och i 90 graders vinkel rakt in i mitt sovrum efter filmen, så att vampyrerna under sängen inte tar mig...hm...;-) Innan bion blir det dessutom mysig fika på Waynes :-)

Sen blir det syjunta i Morgongåva 1. mars, är det tänkt, och den 7. mars tänkte jag ta med barnen till äventyrsbadet på Fyrishov på förmiddagen, för några timmars badlek, följt av lunchbuffé där efteråt.

I övrigt ska vi väl hinna med lite upprepningar både av skridskoåkning och syjunteträffar, biobesök och fikaträffar - för inte att tala om att gå till Yll & Tyll och köpa godispåse ;-)

I LOOOOOOVE THIS TOWN! :-D

Åååh, vad jag tycker det här är roligt! Att planera inför ett mera aktivt friluftsliv - jag har jättekul :-) Hela familjen är nu medlemmar i Friluftsfrämjandet (eller snart iaf, så fort betalningen av medlemsskapet är registrerat), tält kommer på posten snart, likaså en bok om Kungsleden, och jag riktigt njuter av att spåna på vad jag behöver införskaffa av utrustning, kläder osv.

Det är ju inte bara den här resan till Abisko det handlar om. Det handlar om att vara ute mer, att ägna sig åt fysiska aktiviteter utomhus. Att göra något vettigare än att stå som ett kolli och titta på medan ungarna klättrar i en klätterställning i en lekpark. Det är för all del givande för barnen, och kan innehålla ett visst nöje även i att titta på eller kanske delta (om man nu tar sig fram med sin breda rumpa), men det är ändå inte samma sak som att upptäcka världen genom att faktiskt röra sig i den och inte bara genom den. För ärligt talat...hur bekväma ska vi vara egentligen? Undra på att folk blir sjuka stup i kvarten, när de inte använder varken kropp eller hjärna längre. De sitter still i soffan och matas med den ena dåliga såpan efter den andra och GÖR aldrig nånting. Åtminstone är det så det upplevs för mig.

Jag tycker själv jag är alldeles för stillasittande, och alltid när jag tar upp det, så får man standardkommentarerna om att gå ut och gå och att börja träna. Javisst. Gå gör jag redan i ganska stor omfattning, cykla likaså, och i perioder tränar jag mycket också. Men det är inte det jag syftar på. Vad jag menar är att jag saknar att ha ett mera aktivt liv över lag. Att man åker iväg på såna här vandringssemestrar, åker på cykelsemester, eller helt enkelt tågluffar som man gjorde under interrailens storhetstid på 80-talet. Varför ska allting vara så lyxigt jämt? Vi åker bil överallt, bor på dyra hotell och "unnar" oss saker som ytterligare främjar vår latskap stup i kvarten. Det är inte lyx längre, inte när det är ett konsekvent val att låta latskapen styra. Som sagt...det är inte undra på att välfärdssjukdomarna ökar lavinartat...

Nej, jag känner mig som en unge på julafton nu när jag kommit hem till Uppsala. Jag planerar allehanda aktiviteter för mig och barnen (både aktiva och lyxiga, som att gå på bio eller åka till äventyrsbadet på Fyrishov), och framtiden innehåller både tältcamping, vandringssemestrar, skidåkning (längdskidor - jag är ju trots allt norska), skridskoåkning (M har lovat att lära mig), cykelsemestrar osv. Det finns hur mycket som helst. Och min stackars 14-åriga datanörd till son kommer till hösten vara pepparkaksbrun och ha muskler, även han, precis som de andra i hans klass ;-)

Vet ni vad förresten? Jag har redan varit helt rökfri i 5 dagar. 5 dagar!! Fasen, det går ju tokfort! Och det innebär att om ytterligare 16 dagar, så har jag redan tjänat in kostnaden för mitt nya tält...det ni :-)

Nu ska jag hänge mig till ytterligare fantasier kring allt roligt barnen och jag ska göra i år :-)

Det är lite lustigt att höra folks reaktioner på att man ska ut på vandringssemester och bo i tält. Det blir onekligen en hel del fnissande och "ojoj, vad du har tagit dig vatten över huvudet"-reaktioner. Det får mig onekligen att undra hur mycket dessa människor egentligen vet om mig. Det är rätt förvånande hur dåligt vissa känner mig, faktiskt. Eller också drar de paralleller till sin egen bekvämlighet, och tycker det är såååå besvärligt att tälta en vecka och tror att jag har någon sorts romantiserad syn på det hela, vad vet jag.

Jag är inte "sydstatsbo". Jag är född och uppvuxen på en ö som i praktiken ligger norr om Sverige, och jag ägnade rätt mycket tid åt att springa i fjällen och bo i tält innan jag flyttade hit. Jag behöver varken karta eller kompass för att orientera mig i vildmarken heller, och jag är fullt kapabel både att jaga, fiska och tillreda mat i "bushen". Så det är inte så konstigt att man blir lite brydd när folk reagerar som om man vore en stereotyp platinablonderad brud vars största intresse är såpor på tv, och det värsta som kan hända är att man bryter en nagel. Man blir lite...ja, jag kan liksom inte göra annat än att skaka på huvudet åt det hela iaf. Skrattretande. Och vad gäller bekvämligheten, så tycker jag inte alls att jag saknar något dylikt när jag är ute på det där sättet.

Anyway, har beställt tält nu. Det gamla fick jag slänga förra året. Hittade det här till en vettig peng:

Rymmer upp till 5 pers, bra utrymme för ryggsäckar, yttertältet klarar 3000mm/vattenpelartryck, det är tejpade sömmar osv. Och så väger det bara 5,2 kg, och innertältet sätts upp i skydd av yttertältet (bra om man ska ha upp det i spöregn, då slipper man att innertältet blir dyngsurt innan man fått på yttertältet). 995 kr. Helt klart ett överkomligt pris, och det känns som man får mycket tält för de pengarna. I övrigt låg priserna på flera tusen för tält som enligt specarna inte alls skilde sig från det här i någon större omfattning, möjligtvis med undantag av att några av dem klarade minusgrader - vilket är rätt egalt för mig, all den stund jag inte har för avsikt att vintercampa. Dessutom var det mestadels bara 2- och 3-manstält, vilket är alldeles för litet för en mamma, en tonårsgrabb och två små som sover lika lugnt som en flygplanspropeller i rörelse. Nej, det kändes mest som man betalade en jäkla massa pengar för märket på de där tälten, faktiskt.

Nu: Diska. Snart kommer barnen hem, och jag har inte gjort ett skvatt av allt jag borde ha gjort idag. Jag har bara surfat och planerat semester och listat ut vad jag behöver och kollat på tågbiljetter och ordnat med vem som tar hand om de små osv osv. Ja, jag har iofs varit en snabbis på affären och handlat lite också, men i övrigt har jag inte gjort mycket vettigt alls. Kanske kan skylla på att jag fick mens idag, och är lite allmänt kass? Jo, det måste man väl kunna? Och så är jag ju fortfarande förkyld och lite halvkrasslig, för inte att tala om hur min hals mår nu när jag har slutat röka. Jag är helt enkelt lite eländig i båda ändar just nu - haha!

Diska var det, ja...

Jag har alltid tyckt om att campa ute i det vilda, så att säga, och gillar vandringsturer och så. Aktiv semester, helt enkelt. Anyway, under många år har jag haft en tanke på att ta en liten tripp upp till norra Sverige, och gå åtminstone delar av Kungsleden, och i år funderar jag på att göra slag i saken. Trumma ihop ett gäng som träffas i Abisko, och därefter styra kosan mot Nikkaluokta. Längre än så är det inte värt att gå, för jag tänkte ha min ohängde IT-geek till son med mig, så han får se natur någon annanstans än bara på dataskärmen, och han kommer avlida om han måste gå mer än sådär ;-) Han kommer nog avlida i vilket fall, när jag tänker efter, så det är nog allt bäst vi börjar träna lite innan. Hehe.

Har pratat med min yngre syster om idén, och hon är också intresserad. Om hon och hennes karl hakar på, så är vi 4 pers. Sen har jag skickat förfrågan till M&J, som nog också skulle kunna uppskatta en sådan resa, och jag har mailat min kompis G som har en någorlunda jämnårig son. De är ofta ute i skog och mark och vinglar, och vi har inte setts på åratal. Och våra söner har inte träffats alls. Sen finns det ett antal personer till som också ska tillfrågas, och om alla har möjlighet, så kan vi bli ett rätt stort gäng. Det vore ju hur kul som helst! :-) Funderade på veckan efter midsommar, och om plånboken tillåter det, så kan vi avsluta det hela på Senja, på Rødsand-dagan den första helgen i juli. Den helgen återvänder "alla", och man festar runt och har kul i tre dagar i sträck. Det skulle iofs innebära att jag behöver minst 1½ vecka ledigt i sommar, och det vet jag inte om plånboken tillåter, men oj, vad kul det vore!

Om jag ska vara ärlig, så är jag beredd att offra tvättmaskinen för att införskaffa den utrustning som krävs. Faktiskt. Ta smällen att handtvätta i badkaret om det kniper. Bara för att ha möjligheten att kunna ta mindre semestrar med barnen under helger och lov, kunna åka på vandringsturer med äldsta sonen, få ut honom i friska luften, få honom att röra lite på sig...Vilket i sin tur leder mig vidare till hans nära förestående födelsedag - vore det inte perfekt att ge honom en riktigt bra digitalkamera (han har redan en, men den börjar visst bli lite skruttig) för att kunna ta fina bilder från såna turer, vandringskängor, ordentliga kläder, sovsäck...ja, all sån utrustning som man kan tänkas behöva. En riktigt bra kniv t.ex Sonen fyller 14, och är en likblek och muskelsvag varelse, I'm sorry to say, så han behöver verkligen det här. Lite frisk luft och "machofiering " - haha!

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Nu har jag pratat både med äldsta sonens pappa och sonen själv, och det kommer bli av. Grabben har det mesta av utrustningen han behöver redan, och det som inte finns har hans pappa lovat att införskaffa åt honom. Sonen är väl lite måttligt förtjust, som han alltid är i sådana lägen, men nu är det ingen bön - ut i naturen, unge! ;-)

Jag har kikat på tågbiljetter och spånat på vad jag själv behöver, och pusselbitarna faller på plats, én efter én. Nu ska jag bara höra mig för med de övriga om när de kan tänkas ha lust och ork att komma ifrån, sen spikar vi det hela. Hoppas vi blir ett gäng, det vore kul. Vill du följa med? Feel free! The more, the merrier! Vi blir ett gäng amatörer på vandring bara, så det är ingen tävling eller stress eller så. Bara trevligt umgänge utan datorer och dylikt. IRL-liv.

Följande mail trillade in i min netlog-mailbox för en stund sedan:

"Du är väl för söt du!

Vilken liten pluttnos du är! :-)

Jag vill bara äta upp dig

förstår du"

Skickat av en vilt främmande 50-årig man. Alltså...seriously. SERIOUSLY! Vad är det för approach till en vuxen kvinna på 36 år?!? Jag vet inte om jag ska skratta, gråta eller möjligtvis kräkas. "Pluttnos"?!? Hallå? Vilken kvinna med någon som helst självrespekt vill bli kallad "pluttnos"? Inte jag. Det känns ärligt talat som en insult to my intelligence.

Och så undrar män varför kvinnor är så vrånga på nätet...allvarligt talat. När vi antingen blir bemötta med "ska vi knulla?" eller smeknamn av ovanstående art - är det så jävla konstigt då?? Och är det så jävla konstigt att vi idiotförklarar män över lag då? Inte vet jag om det här är sådant andra kvinnor finner förnedrande, och därför svär sig till feminismen (det kan jag iofs ha viss förståelse för), men personligen avskriver jag omedelbart en man som beter sig såhär mot mig som komplett idiot. Men så har jag aldrig upplevt mig vara underlägsen en man. Tvärt om...så länge män envisas med ett sånt här beteende, så kommer jag konsekvent uppleva mig vara dem överlägsen både vad gäller intelligens, moral och etik.

Nu tänker jag återvända till min bokrea-önskelista och mitt kaffe. På återseende.

Ny morgon, och jag försov mig givetvis en aning och ringde inte dagis förrän efter kl 8. Det var Bamini som svarade, och hon bara skrattade åt mig, som tur var. Den här veckan är det inte mycket som gått som det skulle i dagisavseende, men men...

Barnledig idag, ända fram till kvällen. Planen är att i första hand städa och omhänderta de lådor och säckar som fortfarande är kvar här. Allt utom de som tillhör äldsta grabbens rum. Ska kolla om de kan komma och tapetsera barnrummen under nästa vecka...vore ju perfekt, för då är de hos sina fäder, allihop.

Måste även ta ett snack med äldsta grabben och höra vad han vill ha för färgtema i sitt rum egentligen. Han behöver få en ny bokhylla och gardiner åtminstone.

Vad tomt det har varit utan några barn hemma...Var ju barnledig 1½ dygn precis när jag flyttade in, men då var jag så sliten och det var så mycket att göra, så då kände man inte av det på samma sätt. Men idag känns det tomt. Tur jag har mycket att göra, kanske *s*.

Är långt ifrån frisk idag heller, men jag mår bättre iaf. Som igår kväll/inatt. Fick faktiskt en del gjort då. Tvättat, sökt en massa jobb, diskat en massa...såna saker. Hoppas på att få riktigt mycket gjort idag med, så att det finns utrymme att knyckla in de sista sakerna på lördag. Ser verkligen fram emot att få ner de sista sakerna, veta att jag har allting här nere. Kommer även passa på att ta hit en del av de saker som står hos äldsta grabbens pappa när jag nu ändå är ute och flänger med kärra. Ja, om jag nu hinner då.

Fasiken, vad kallt det ska vara nu förresten! En förfärligt massa minusgrader, i synnerhet nattetid, som även gör det bedrövligt kallt i lägenheten. Inatt var det närapå att jag drog igång ett av elementen, för jag bara huttrade trots att jag hade både pyjamas, tjockt täcke och en filt på mig. Enda anledningen till att jag inte drog igång elementet var att då skulle jag få lämna den relativa värmen under täcket *s*.

Nej, nu vill jag har vår! Sol som värmer ordentligt, och snö som smälter. Tulpaner och snödroppar och påskliljor som blommar....det vill jag ha. Kan man lägga in en beställning på det någonstans?

Apropo beställning, så har jag faktiskt beställt hem årets första två julklappar. Fick beställa lite studielitteratur igår, och när jag nu ändå ska betala en massa porto, så tyckte jag att jag kunde lika gärna passa på. Det blev Tom Sawyers Äventyr till den äldsta, och Roald Dahls Matilda åt dottern, som ju är namne med bokens Matilda. Minstingen beslöt jag att avvakta med bokinköp åt tills i höst, så får vi se vad han kan tänkas gilla då. Kan ju vara stor skillnad på intresseområden när man är 3 och  när man är nästan 4 år.

Nu är det frukostdags, sen dags att arbeta. Spotify, where art thou?? Underhåll mig med lite musik, maestro...:-)  Ha en bra dag, people!