Är ålderspanik ett måste? Jag bara undrar. Folk tycks hela tiden förutsätta att jag har panik över att vara 36. För mig är det obegripligt. Jag ÄLSKAR 36! Jag tycker det är skönt att bli äldre, klokare, rynkigare och förmodligen lite gråhårig. Det där sista är jag inte säker på iofs, jag har färgat håret sen jag var 15. Jag gillar omväxling. Nån gång ska jag färga håret chockrosa eller nåt, bara för att testa. Även om jag är 36.

Min kropp ser inte längre ut som en 20-årings, och blotta tanken på att försöka åstadkomma något sådant vid 36 års ålder och efter 5 barn känns skrattretande. Varför skulle jag? Jag gillar min kropp som den är, frånsett att det är för mycket av den. Men jag längtar inte efter att bli smal och snygg, jag längtar efter att ha en kropp som fungerar optimalt. Som mår bra. Som är stark. Smal finns inte med i ekvationen ens. Bara stark och frisk. Därför ska jag sluta röka igen också. Så fruktansvärt onödigt, både ur hälsosynpunkt och ekonomisk synpunkt.

Jag tycker jag är vackrare idag än jag var för 15-20 år sedan. Det finns erfarenheter i mitt ansikte och i min kropp. Sorg, glädje, arbete, lycka...det har satt sina spår, och jag tycker om det. Det sätter spår i själen också. Jag är stark. Inte i meningen att jag tål allt, men jag har levt mycket på mina 36 år, hanterat en jäkla massa skit och en jäkla massa braiga saker, och jag är stark. Man mognar.

Jämlikhet är en diskussion som ofta kommer upp, tycker jag. Själv är jag helt klart för jämlikhet, men tills vi uppnår det, så tänker jag njuta av att vara överlägsen - hahahaha! ;-) Nej, men allvarligt...jag har aldrig känt mig underlägsen eller ojämlik. För mig har det alltid varit en självklarhet att jag är lika mycket värd som vilken man som helst, och jag beter mig därefter. Kanske är det därför jag aldrig haft lägre lön än en man? Jag ställer krav, och får jag inte det jag vill ha, så går jag. Än så länge har ingen arbetsgivare ens försökt ge mig sämre lön eller villkor för att jag är kvinna. Fattas bara annat.

Jag älskar att vara 36...längtar efter att bli 37, 38, 39, 40...jag har aldrig längtat efter att vara yngre än jag är. Inte ens en minut av mina 36 år. Det har aldrig ens fallit mig in. Jag duger alldeles jättejävla bra som jag är. Även nu, när jag är trött och slut och har mascara ända ner till hakan, dubbla raggsockor och fulbyxor och en lila tröja med möss på, och ovanpå alltihop en tjock morgonrock. Jag tycker faktiskt jag är skitbra ändå, bara så ni vet. Hur sunkig jag än är just nu. Tänk om alla kunde känna så? Känna att man inte behöver bevisa så mycket jämt? Kan undra hur världen skulle se ut då...Om vi alla satt i våra fulbyxor med mascara ända ner till hakan och kanske tog ett glas vin, och pratade om livets väsentligheter.

Jag vill klä mina väggar med tyg. Apropo ingenting. I nya lägenheten, alltså. Det sitter såna där kirschstänger högst upp under taket på alla väggarna, så det behövs bara clips. Och tyg. De där stängerna är egentligen tänkta för tavlor, men jag är sugen på tyg. Färgglada tyger som livar upp. Tror jag ska införskaffa en bit naturvitt lakansväv eller nåt också, och göra nåt roligt av det. Skriva tankvärda saker med textilfärg och låta barnen göra handavtryck på dem. Vore en kul grej. Den idén måste jag komma ihåg.

Jag ska köpa lite mer blommor sen också. Krukväxter. Jag vill ha såna där med tjocka, runda, fluffiga blad och rosa eller lila eller vita blommor. Vad sjutton heter de nu igen? Måste ta reda på det. Och en stor kruka på balkongen med tulpaner och lite andra lökväxter.

Jag längtar efter sommarkvällarna. De kvällar när man varit ute i solen hela dagen och lekt och busat och badat och ätit glass, och jag öppnat balkongdörren och fönstren och det fläktar lite mysigt sådär. När barnen ligger i sina sängar och sover sött, och fortfarande har en liten klick glass fasttorkad i ena mungipan och en smutsig liten fot sticker fram under täcket. Då ska jag krypa upp i soffan och klia mina myggbett och spela lite musik medan jag stickar eller läser, och bara vara. Då är livet som allra bäst.

Hösten är iofs inte så dum heller. Nybakat bröd och fisk och rotsaker i foliepaket i ugnen, medan barnen ritar lite innan middagen, och det mörknar ute och regnet piskar mot rutan. Rätt mysigt, det med. Och jul! I år har jag alla barnen hemma på julen! Hurra! :-D Jag längtar efter julen i år. Förra året blev inte mycket att hänga i julgranen (no pun intended). Var galet sjuk veckan innan jul, och mellandagarna gick åt till att återhämta sig, plugga och att vara osams med exet. Yeay liksom...not. Men i år är alla barnen hemma, och vi ska ha världens bästa jul någonsin. Måste börja planera för julkapparna snart...Ensamstående studentmammor lär göra det, om det ska bli några julklappar att tala om. Och i år ska de få världens bästa julklappar.

Sen blir det vår igen, innan man vet ordet av, och det är dags för tulpaner igen. Jag gillar tulpaner. Och såna där...hm...vad heter de nu då...påskliljor! Såna gillar jag också.

Det kommer bli ett bra år, det känner jag på mig. Måste bara se till att ordna ett jobb snart, så att jag klarar sommaren rent ekonomiskt, men sen så...

Funderar på att tältsemestra med barnen en sväng också. Fast då måste jag köpa tält först. Det förra har avlidit. Tyvärr, det var ett bra tält. Det tyckte nog även grodan som bosatte sig i det på slutet. Anyway, det vore kul att åka till Gotland några dagar med kidsen. Utan ryggskott, den här gången (att ha ryggskott och bo i tält är inget jag rekommenderar). Vi får se vad jag har råd med. Hoppas ju även kunna åka hem till Senja en sväng i år.

Nej, nu tror jag att jag struntar i det här. Orkar inte göra något vettigt ikväll, jag är alldeles för trött. Jag tar nog mitt mascarakletiga ansikte med mig upp i sängen alldeles strax, och ser till att sova ut istället, så att jag orkar packa och städa i morgon. Ni får ha en alldeles störtskön onsdagskväll/-natt, allihopa! Sweet dreams and happy thoughts! :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kära blogg, jag vet att jag har försummat dig under lång, lång tid. Men jag har liksom inte haft varken ork eller lust att skriva på länge.   2011 var ett tungt år. Gick tillbaka igår och skummade igenom gamla inlägg, och såg hur året utvecklade ...

Jag har både svårt att hinna med saker och ting numera, och svårt att orka med. Och nu, när jag dessutom har två bloggar, så är det verkligen svårt att hinna med. Jag skriver nu även på http://rhetorica-galactica.bloggplatsen.se/ , som är en "publik"...

Jag har ju sovit hela dagen, så nu inatt har det inte blivit mycket sömn. Istället har jag repat upp mohairtröjan jag stickade i vintras, som blev på tok för stor, och börjat sticka den i en storlek mindre, i sällskap av fjärde säsongen av Sex and th...

Så. Idag blev jag opererad. Sov inte särskilt mycket inatt, var så rädd att försova mig, så jag har vilat mycket idag. Fick vänta ända till kl 11 innan det blev min tur, så jag sov större delen av förmiddagen efter att jag hade fått en säng. Sen sov ...

Imorgon är det dags. Då ska jag in på Ackis tidigt på morgonen för en mindre operation, där de ska gå in i livmodern och ta prover inuti livmodern samt livmoderhalsen för att utesluta cancer. Det känns rätt så lugnt fortfarande och just nu är det job...