Kom av mig lite när det inte blev någon resa till Uppsala. Har istället ägnat ett par timmar åt att reda ut ett par saker i studieväg, och att prata med min yngre syster och ett par av mina kompisar. Har även fått veta att en annan kompis' mamma dött i cancer nyligen.

Livet är banne mig skört. Vi föds, vi dör, vi kämpar för att överleva under tiden där emellan. Vet inte varför det känns så påtagligt just idag. Kanske för att det närmar sig den 9 februari? Även om sorgen för länge sedan lagt sig, så kommer jag alltid ha två pojkar för lite. Det brukar alltid kännas lite mer så här års. Det var under den här perioden för fyra år sedan som mitt liv tog en sådan förryckt vändning, och jag flängde mellan sjukhus i Uppsala, Huddinge och London i ett desperat försök att rädda åtminstone Olivers liv.

Kanske är det lite extra påtagligt just i år. Ett av de starkaste minnena jag har efter det som hände då, är hur jag morgonen efter att Oliver dött tittar ut genom fönstret på sjukhuset, och ser Uppsala slott bada i solsken, medan omgivningen i övrigt ligger i skugga. Det är enbart slottet som är upplyst och ser ut att glöda, och nästan sväva i luften. Surrealistiskt. Samtidigt kunde jag nästan ha svurit på att jag hörde barn skratta. Små barn. Som ljudet av en spröd bjällra. Jag minns att jag bara stod alldeles still och tittade, oförmögen att röra mig eller känna något som helst. Som om tiden frusit till is, och jag med den.

Jag går förbi slottet varje gång jag ska till skolan. Jag ser det varje gång, och skänker mina små pojkar en tanke när jag gör det. Inte med sorg, inte med smärta. Bara en tanke. Minns dem, hur de såg ut. Så små, så värnlösa. Så kanske är det lite extra påtagligt just i år, även om jag rent känslomässigt inte tänker så mycket på det. Samtidigt som det är mer närvarande nu när jag hela tiden konfronteras med denna byggnad som representerar ett sådant starkt och konkret minne av det som hände då.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kära blogg, jag vet att jag har försummat dig under lång, lång tid. Men jag har liksom inte haft varken ork eller lust att skriva på länge.   2011 var ett tungt år. Gick tillbaka igår och skummade igenom gamla inlägg, och såg hur året utvecklade ...

Jag har både svårt att hinna med saker och ting numera, och svårt att orka med. Och nu, när jag dessutom har två bloggar, så är det verkligen svårt att hinna med. Jag skriver nu även på http://rhetorica-galactica.bloggplatsen.se/ , som är en "publik"...

Jag har ju sovit hela dagen, så nu inatt har det inte blivit mycket sömn. Istället har jag repat upp mohairtröjan jag stickade i vintras, som blev på tok för stor, och börjat sticka den i en storlek mindre, i sällskap av fjärde säsongen av Sex and th...

Så. Idag blev jag opererad. Sov inte särskilt mycket inatt, var så rädd att försova mig, så jag har vilat mycket idag. Fick vänta ända till kl 11 innan det blev min tur, så jag sov större delen av förmiddagen efter att jag hade fått en säng. Sen sov ...

Imorgon är det dags. Då ska jag in på Ackis tidigt på morgonen för en mindre operation, där de ska gå in i livmodern och ta prover inuti livmodern samt livmoderhalsen för att utesluta cancer. Det känns rätt så lugnt fortfarande och just nu är det job...