Ja, så har jag pratat med Soc då. Och jodå, visst ligger jag under existensminimum, men någon hjälp är jag inte berättigad till. Varför? Jo, för som student räknas jag som självförsörjande, vare sig jag är det eller ej. Sen att det står i stadgarna för Uppsala kommun att även studenter har rätt till försörjningsstöd är tydligen inte relevant. Så på frågan om hur jag ska göra för att få ihop det, får jag motfrågan om hur mycket jag har på mitt konto. "5000" svarar jag, "men då har jag inte betalat in hyran på 5500 än". Då säger de på Soc att jag inte ska betala hyran, utan istället köpa mat för pengarna. "Får jag hjälp med hyran då?" frågar jag, och får nej till svar.

Alltså...jag ska inte betala min hyra, så att hyresvärden kan sätta mig och mina tre barn på gatan istället. Lysande, Välfärdsstaten! Bra jobbat!

Alltså, det här landet blir allt mer skrämmande att leva i. Istället för att hjälpa mig med halva hyran i én månad, så att jag slipper bli vräkt, så ska jag inte få någon hjälp alls, utan istället hamna på gatan. Alternativt tvingas sluta studera, så att Soc är tvungen att hjälpa mig på permanent basis. Fast då blir jag ju bostadslös i vilket fall, eftersom förutsättningen för att jag ska få bo här är att jag studerar heltid vid UU. Underbart.

Vad gäller tandläkarhjälp, så måste jag ringa igen på måndag och boka en tid för utredning. Den så kallade akuthjälpen existerar över huvud taget inte. Även om jag har akut tandvärk och inte kan äta, så måste jag vänta tills måndag innan jag kan boka tid, vilket jag kan få tidigast två veckor senare. Och då är det bara ett första besök. Sedan ska det utredas, innan det kan tas något beslut. Alltså...seriously...vad har vi ett socialt skyddsnät för som vi betalar för med skattepengar, när det över huvud taget inte fungerar?!? Jag bara undrar.

Det är inte att undra på att jag har svårt att få ihop det. Bara på skoj gjorde jag en beräkning på Socialstyrelsens sida om jag är berättigad till försörjningsstöd. Keep in mind nu, att försörjningsstödet från Soc är skrämmande lågt, och ligger t.ex bra mycket lägre än det existensminimum t.ex kronofogden anser att man ska ha. Anyway...beroende på hur jag räknar, så hamnar jag någonstans mellan 1100 och 3600 under vad Soc anser vara existensminimum...Inte att undra på att det är så tufft att få det att gå ihop då ;P

Det finns tydligen ett högkostnadsskydd även för tandvård numera. Upp till 3000 får man betala själv, sedan ersätts allt mellan 3000 och 15 000 med 50% inom en tolvmånadersperiod. Kostnader som överstiger 15 000 ersätts med 85%. I mitt fall torde det innebära en halvering av kostnaderna, från ca 20 000 till ca 10 000 (jag måste ha narkos, därav den höga kostnaden). Så med andra ord behöver jag nu "bara" få fram ca 10kkr. Yeay...

Nej, jag är helt enkelt tvungen att bita i det sura äpplet och kontakta Soc. Ja, om jag nu kunde bita i ett surt äpple då. Jag kan ju inte tugga längre ;P