Jag borde verkligen göra något vettigt. Men jag har ingen lust alls. Inte ett dugg. Idag vill jag bara sticka, och ingenting annat. Inte bra, med tanke på hur mycket jag ligger efter med mina studier. Jag har huuuuur mycket som helst att göra. Men jag vill inte.

Jag vill sticka. Och skriva. Det är vad jag vill ägna dagen åt. Är det oansvarigt att inte göra det jag borde, när jag ligger så mycket efter? Förmodligen.

Det skiter jag i.

*hämtar stickningen*

Ibland känner jag mig som den elaka styvmodern. Mina barn har ju numera ett bonussyskon, som de mer eller mindre växer upp tillsammans med. Lilla E är ett år yngre än min dotter, och ett år äldre än sonen. Tripp, trapp, trull med andra ord. Hittills har jag inte gett henne födelsedagspresenter eller julklappar (men hon fick också present från Thailand, eftersom alla barnen var där när jag kom hem). Hur som helst, så har det hela gett mig dåligt samvete. Det känns så självklart att hon också ska få, även om jag nu inte träffar henne på det sättet. Vi är ju trots allt en modern familj allihop, och hon hör till lika mycket som de andra.

Jag tog ett snack med exet om det idag, och har fått okej på att jag ger henne också julklapp. Det blir dyrare för mig, och jag kommer få mer att göra, men det gör inget, för det är vad som känns rätt för mig att göra.

Dottern ska få den här i julklapp:

Jag funderar på att göra den i lila åt henne, om jag kan hitta en färg som matchar fleecetyget jag köpte till hatt igår. Och då tänkte jag att jag skulle vilja göra en likadan till E, också med en matchande fleecehatt...Hon är blond med världens blåaste ögon, så jag tänkte ju blått förstås, och fick till min glädje höra att just blått är hennes favoritfärg :-) Kul!

Och apropo fleecetyg, så är det här vad jag köpte igår:

Tyger.

Till vänster det stretchiga tyget jag tänkte göra en Bardot-blus av, och till höger fleecetyget. Köpte en halvmeter fleece och kommer antagligen få en del över, så jag kanske kan göra ett par vantar eller en väska också.

Sen köpte jag ju garn också:

Alpaca.

Tror jag snart har Alpaca hemma i alla deras nyanser...;P Men just de här ska bli äppelsockor, och jag påbörjade dem igår kväll. Har inte stickat så långt än dock, är fortfarande på mock cable i i början, så det är inte så mycket att visa bild på än.

Annars är det lugnt på min kant idag. Eller nåja...ungarna har slagits större delen av förmiddagen. Men frånsett det har det varit lugnt. Dock är jag mäkta trött idag, för jag sov lite illa inatt. Har en dröm som börjat återkomma allt mer frekvent sedan jag träffade pojkvännen, och som jag också hade inatt. Jag sover orolig när jag drömmer den, även om den inte är läskig, och jag vaknar alltid av den i slutändan. Så här går den:

Jag bor i min lägenhet här, men håller mig i huvudsak inne i mitt sovrum. Av någon anledning finns mitt ex här också, men han sitter inne i äldsta sonens rum, vid datorn där. Inne i mitt rum har jag mina datorer, och jag kommunicerar med exet via msn. Det är liksom aldrig aktuellt att gå till rummet han sitter i. Vi pratar inte heller om något särskilt, det är mest ett hej-och-hallå-samtal. Samtidigt pratar jag med pojkvännen på msn, även det precis som vanligt. Han är dock inte här, utan i Norge, och vi pratar om att han snart ska komma hit. Han vet om att exet sitter i det andra rummet här, och har inga synpunkter på det. Det föreligger med andra ord ingen som helst konflikt eller hotande konflikt mellan oss tre i den här drömmen.

Medan jag väntar på att de ska svara på det jag har skrivit, så går jag runt i rummet, och är även ut i vardagsrummet en sväng. Jag gör inget, letar inte efter något, jag liksom bara går en lov runt i lägenheten. Men jag går fortfarande inte in till exet som sitter i rummet bredvid vardagsrummet, även om jag vet att han är där, och jag hör knapptryckningarna när han skriver på datorn. Sen återvänder jag in till mitt rum igen, kastar ett öga på mina datorer för att se om jag fått svar på min msn, varpå jag går ut i badrummet och fyller vattenkannan. Jag har nämligen alla mina blommor inne i mitt sovrum, och gång på gång under drömmen så vattnar jag blommorna. Till sist är det så mycket vatten i krukorna att det rinner ner på golvet, men jag vattnar dem ändå en sista gång. Sen vaknar jag.

Jag vet inte riktigt vad mitt undermedvetna har för sig här, vad det egentligen är jag försöker bearbeta eller vad det nu kan kallas. Drömmen är helt lugn, inte skrämmande, det finns inga konflikter, men jag känner ändå en viss oro hela tiden. Och att jag drömmer om att jag pratar både med exet och pojkvännen på msn är ju helt normalt, det är ju oftast så jag kommunicerar med dem bägge. Men varför drömmer jag att exet sitter i ett rum i min lägenhet, och varför går jag aldrig in dit? Och vad är grejen med de stackars övervattnade blommorna?? I have no idea.

Nu ska jag dricka kaffe. Ha en bra dag, people!

Oh, just ja, jag glömde nästan...skulle ju lägga ut bild på fjärilsbullarna jag bakade här om dagen:

Fjärilsbullar.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Edit: Jag är inte den som ägnar mig åt drömtydning, men för skojs skull slog jag upp det här med att jag vattnar blommorna så intensivt. Tydligen betyder att vattna blommor att man får höra talas om en skilsmässa, och rinnande vatten (vilket utgör en stor del av drömmen - det rinner vatten ur kranen och det rinner vatten ur krukorna i stor mängd ner på golvet) att man väcker svartsjuka. Konstigt nog verkar det rimligt i sammanhanget...När jag dejtade Peter uppstod en ganska omfattande konflikt med exet, som han här om dagen mer eller mindre sa berodde på svartsjuka (åtminstone förstod jag det som att det var vad han sa). Kanske betyder drömmen att jag känner mig lugn så länge vi alla bara pratar på msn, men att jag oroar mig för vad som kan hända när pojkvännen kommer hit. För vi pratar ju trots allt om just det på msn i drömmen, pojkvännen och jag, och jag har hela tiden den här odefinierbara oron med mig. Samtidigt går jag ju aldrig in till mitt ex, vilket skulle kunna betyda att jag inte vill uppleva det där igen, att jag drar mig för risken att konfronteras med det igen. Makes kind of sence, right? Vattnandet av blommorna symboliserar den mentala skilsmässan från exet när jag träffar någon ny, som jag är rädd att jag ska behöva genomgå igen, och det rinnande vattnet symboliserar att exet hade svårt att släppa taget om mig förra gången...mjo...makes sence, faktiskt.

Haha, nu satte ni allt kaffet i vrångstrupen, va? ;-)

Så här är det: Ikväll har jag som vanligt pratat med pojkvännen. Men inte om vad som helst. Nej, vi har pratat om garn och stickning. Garnsorter, kvalitet, färger - you name it. Vi har pratat om mitt stora intresse och min största hobby, och det som är så ovanligt med det är att han inte är ett dugg intresserad. Han stickar inte, och är inte precis intresserad av garn. Ändå pratar han glatt om det i två timmar, och engagerar sig självmant i ämnet. Och inte bara det - vid ett tillfälle sa han att han fick väl se till att ta reda på vilka garner jag gillade, och överraska mig med att köpa hem sånt åt mig(!).

Whoaw!

People...I am TOTALLY going to marry that man. Totally.