Nu är alla restuppgifter från förra kursen klara och inskickade! Jag har dessutom förberett delar av nästa veckas seminarium, och jag har en klar idé om hur jag ska skriva min uppsats. Sekundärlitteraturen är i stort sett klar nu, det är bara én bok kvar att läsa, och den verkar vara både intressant och lättläst, och den är heller inte särskilt lång. Sånt gillar vi!   Just nu ligger jag mycket bra till tidsmässigt, och fortsätter det likadant, så kommer jag nog kunna unna mig några dagar ledigt innan första sommarkursen drar igång   

Det blev en het fredag igår. Jag mådde inget vidare, hade varit matt och trött, orken lyste med sin frånvaro, och jag fick ingenting vettigt gjort. Det visade sig sedan bero på att jag hade nästan 39 graders feber...Så typiskt mig! Jag är febertålig, och märker därför sällan särskilt mycket förrän jag passerar 38,5, då jag blir sådär trött och matt. Men tror ni jag har lärt mig tolka signalerna? Nejdå. Trots att jag har varit sådan i 37 år, så tar det alltid en dag eller två innan jag fattar att jag har feber.

Nåväl, det blev tidigt i säng igår, redan strax efter 21:30 pallrade jag mig in i sängen. Vaknade vid ½4-tiden av att äldsta sonen var inne i badrummet och grejade, och skulle lägga sig, men sen somnade jag om igen till 6 i morse, då lillebror väckte mig. Ja, för jag fick honom att lova mig att han inte skulle kliva ur sängen förrän han hade väckt mig idag - och det höll han!   Inga oväntade hyss nu på morgonen alltså - hurra!

Igår bestämde jag att ta hans matintresse steget vidare. Den observante har säkert noterat att det mesta av hans hyss är inriktade mot mat (även duschtvålen han tömde ut i handfatet - han gjorde soppa, upplyste han), och nu tar vi det hela steget vidare. Istället för att bara hjälpa till, så byter vi roller. Han lagar mat, jag hjälper till. Och när jag igår morse berättade att han skulle få göra middag, så visste lyckan ingen ände. Och ännu gladare blev han när jag hämtade honom på eftermiddagen och berättade att han också skulle få baka.

Jag har alltid tyckt det var viktigt att tillvarata barnens intressen, inte minst eftersom jag själv upplevde en stor brist på det området hemifrån när jag växte upp, och jag led oerhört av det (jag led nog mer av det än något annat som hände mig under de åren, hur konstigt det nu må låta...ni som känner mig vet ju att jag råkade ut för en del saker som barn verkligen inte ska råka ut för). Anyway, det är väldigt viktigt för mig att barnen får tillvarata och utveckla sina naturliga intressen och fallenheter. Alltså får lillebror nu en mera utökad roll i köket. Vi gick igenom lite olika redskap, vad de heter och vad de används till. Och så fick han baka och laga mat. Chokladkaka och chili con carne stod på menyn igår.

Lillebror bakar.

Hmm...börjar det likna nåt nu, tro?

Den färdiga chokladkakan.

Sen ska köttfärsen till chili con carne stekas...

Städning hör också till. Här torkar lillebror av vardagsrumsbordet, och försöker få storebror att flytta på sin dator så att han kommer åt.

Sen hade jag fixat en liten överraskning också. Jag ställde upp ett av våra stafflier, och hade köpt både färgade och vita kritor till blackboarddelen, samt nya tuschpennor till den sidan man har papper.

Lillebror ritar en avatar.

Det var en mysig och lugn kväll, där vi åt chili, chokladkaka och tittade på Avatar, som jag hade hyrt. Och så tidigt i säng då.

Idag regnar det, och jag har planerat en innedag. För min del är det i första hand studier som står på schemat. Det blev ingenting gjort igår, eftersom jag mådde så kasst, så jag hoppas på att få mycket gjort idag. Restuppgifterna ska betas av, så att jag inte har de hängande över mig, och jag ska ta itu med uppsatsen på allvar. Och ikväll blir det ESC   

Och apropo det - såg ni löpsedlarna igår? "Svenska folket kräver att ESC läggs ner" eller vad det nu stod...Allvarligt talat alltså. Förstår de där förbaskade kvällstidningsmakarna vilket intryck de ger av svenska folket när de publicerar sånt skit?? "Om inte vi får vara med och leka, så ska ingen annan få det heller!" liksom - är det att undra på att svensken är känd för att vara avundsjuk utomlands?? Seriously. Skärpning.