Finns det några gränser för hur trött man kan vara? I så fall måste jag vara förbannat nära nu. Jag har knappt ens puls idag. Städningen får banne mig vara. Ungarna ligger i badet nu, och när det är gjort ska jag försöka få tvättat en maskin kläder. Sen blir det soffan tills ungarna är hämtade av sin far, och förhoppningsvis har jag tillräckligt mycket ork för att beta av Heart of darkness-romanen samt Apocalypse Now redux-filmen som vi ska prata om på seminariet imorgon.

Önskar bara de handlade om något annat än de gör, för jag är måttligt intresserad av ämnet i sig, så det känns mest som en plåga att ta sig igenom det hela. Dessutom är jag utled på att stressläsa romaner. Det enda den här våren har åstadkommit så här långt är att jag för första gången i mitt liv blivit utled på att läsa. Roligt värre. I synnerhet som ett av målen med littvet är att man ska stimuleras till ytterligare läsning. Gissa om de sköt bollen förbi mål på den punkten...

Man skulle väl kunna säga att det är förändringarnas vindar som börjat blåsa här på min kant numera. Studierna närmar sig slutet, vad jag ska göra i framtiden börjar utkristallisera sig, hemmet görs om radikalt, och jag själv likaså.

Igår kväll låg jag och funderade på vad jag skulle göra om jag vann en bunt miljoner. Frånsett det uppenbara - att bli av med mina skulder - så skulle jag köpa en lägenhet med franska fönster, en bra och rolig bil, jag skulle resa en del och jag skulle lägga en del pengar på mig själv. Tandläkare, givetvis, men också mera lyxgrejer. Är ju mitt uppe i en redig viktnergång t.ex., och det är ju bara att inse att jag förmodligen kommer bli platt som en planka framtill när jag är klar. Eller nåja, kanske inte som en planka, men inte blir det så mycket kvar som jag skulle önska. Amning av tre barn har satt sina spår, så att säga. Jag hade gärna velat ha lite mer där redan nu, och då har jag fortfarande en del kvar att bli av med viktmässigt...Så det skulle jag faktiskt göra. Fylla på lite. Tror jag. Är lite skeptisk också, vill inte ha nåt skit som läcker ut i kroppen sen.

Jag skulle vilja sätta i lite extensions. Ja, inte i tuttarna förstås *lol*, utan i håret. Bara för att det vore en kul grej. Jag är ju annars lyckligt lottad på den punkten, med mitt tjocka hår som växer som ogräs, och som andra ofta önskar att de också hade. Vilket för övrigt leder mig in på en annan sak jag skulle vilja göra - laserbehandling för att slippa oönskad hårväxt (för inte att tala om den oväntade hårväxten som börjat dyka upp nu när jag närmar mig 40!). För nackdelen med att ha ett sådant tjockt, snabbväxande hår på skallen är att man har det på alla andra ställen också. Gillette borde banne mig sponsra mig, storkonsument som jag är av rakblad. Och Veet också. Deras varmvax går det också åt en del av här, även om jag inte alltid ids hålla på (har du nånsin försökt vaxa baksidan av benen på dig själv t.ex?? Man måste banne mig vara OS-gymnast för att klara av det).

Sen skulle jag eventuellt kunna tänka mig lite lipo när jag gått ner allt jag ska gå ner i vikt, ifall inte allting drar ihop sig som jag hoppas på. Lite detaljfix sådär.

Så...ja. Jag skulle nog lägga ner några kronor på att se bra ut också, faktiskt. Fåfängan länge leve.

Men vet ni vad det bästa är? Att jag inte behöver vinna några miljoner för att göra alla de där grejerna. Jag kommer vara såpass välbetald sen att jag förmodligen kommer kunna ha fixat alla de där sakerna inom de närmsta 5 åren ändå, om jag vill.

Nåväl. Just idag är jag "bara" en fattig student och småbarnsmamma, som har sovit alldeles för lite inatt (kunde inte somna och låg vaken till 4 i morse) och som vaknade med världens ryggont och en bråkande ischiasnerv på höger sida. Och mens på det. Så idag känner man sig inte som någon kalaspingla, inte. Snarare som en 95-åring som tvingats springa maraton mot sin vilja   

Trevlig söndag på er!