Helen

30 maj 2010 07:50

Härligt! Vi lämnar in uppsatsen imorgon men har fortfarande ingen titel. Mailade den till dig så om du hinner får du gärna komma med ett förslag ;)

/A

30 maj 2010 07:56

@Helen: Jag läste igenom den igår kväll - jätteintressant ämne! Jag klurar på titel och hojtar om jag kommer på nåt! :-)

Helen

30 maj 2010 09:26

Ja visst hade det varit underbart att kunna bevisa att hundar kan ersätta iaf lite läkemedel.
Jag får nog forska... ;)

/A

30 maj 2010 09:42

@Helen: Gör det! Just det ni skriver om, att det skrivs ut mer och mer mediciner utan att läkaren har riktigt koll på vad de redan har, såg jag mycket av den sommaren jag jobbade på ett långtidsboende. Och för många var bieffekterna av medicinerna och kombinationerna mellan dem ofta ett lika stort problem som det de fick medicinerna för. Och jag kan inte låta bli att tycka att något inte står rätt till när det skrivs ut mediciner för att hantera biverkningar av andra mediciner, många gånger utan att man ens funderar på om en annan typ av ursprungsmedicin vore bättre, eller att helt enkelt tänka annorlunda.

Det där med att djur har positiv effekt märkte jag också, om än i liten skala. Sjukhemmet jag jobbade på hade skog på baksidan, och nu och då dök det upp harar och nån gång en älg. Och oj, vad pigga de boende blev! De tyckte det var jätteroligt, och pratade om djuren i flera dagar efteråt. Till och de som var mest dementa hade sina klaraste och bästa stunder då.

Sen finns det så mycket annat också...som han som hade Parkinson, och som ingen ville mata för det tog så lång tid. Framförallt var det så svårt att få honom att öppna munnen. Vet du vad jag upptäckte? Om jag lyfte skeden så högt att han SÅG den, så funkade signalerna från hjärnan alldeles utmärkt och han hade inga som helst svårigheter att öppna munnen! En sådan struntgrej gjorde hela skillnaden för honom. Han slapp kämpa för att få i sig maten, med personal som gav upp att mata honom halvvägs in i måltiden eftersom de inte fick i honom något.

Hur som helst, har du lust och möjlighet sen, så tycker jag absolut du ska forska inom området, för jag tror din teori är rätt :-)

Helen

30 maj 2010 13:24

Det är ju just de där små sakerna som gör allt för den typen av patienter. Att nån ids tänka efter och sätta sig in i deras livsvärld. Trodde aldrig att äldrevård skulle vara så intressant och vem vet; min syster läser sin magister nu efter 25 år som gymnasielärare.
Iaf ska jag försöka få jobba och ha med en hund; uppfödare är utsedd och nästa kull kommer till våren. Då blir en liten DIO min =)

/A

30 maj 2010 13:52

@Helen: Ja, ibland behövs det ju så lite...

Åh, vad spännande med en liten DIO :-)

Här ska jag ta min egen lilla hårdrockare och kasta honom i badet. Han har både målat morsdagstavla åt mig, och ätit glass med chokladsås, så han ser ut som om han trillat i ett färgkar på Jotun ;-)