Idag kom tidningen Buffé med posten. Jag gillar verkligen den tidningen, och brukar ofta spara den.

Har bläddrat lite i den ikväll, och hittat flera intressanta maträtter jag vill prova. Vad sägs om bakade rödbetor med getost och valnötter till exempel? Eller varma kaneläpplen med krokant- och ingefärsglass? För inte att tala om laxgrytan med kokosmjölk, palsternacka och curry, som man kan göra pumpa- och kokosströssel att ha till...Mums! Eller röran att ha på mackan med avocado och färskost...och ugnsstekta grönsaker på grekiska, eller de marockanska färsbullarna med morötter...

Ja, det lär bli mycket god mat här framöver, skulle jag tro ;P Jag är också sugen på att göra pepparrotsskött, det var baske mig flera år sedan sist. Och potatisgratäng! Och...ja, det finns hur mycket som helst. Hösten är lika inspirerande i matväg för mig, som när det gäller stickning och övriga kreativa saker jag roar mig med.

Och apropo stickning: Nu är äntligen äppelstrumporna åt dottern klara! Jag ska bara fästa trådarna på dem, samt blocka dem, så dyker de upp i bloggen :-)

Jag har fått beröm från ännu en av mina lärare (som inte riktigt är professor än, men kommer blir det) och av dagispersonalen.

Läraren hade fått in en restuppgift, och inledde sin feedback till mig med att säga att jag skriver väldigt väl, och att det därför var ett rent nöje att läsa det hela. Trevligt . Samtidigt slår det mig att jag aldrig träffat någon som inte sagt så om något jag skrivit (och då menar jag inte det jag skriver här i bloggen, utan när jag skriver på riktigt). Jag har fått höra det i åratal av alla möjliga människor, både professionella och "vanliga" människor. Jag har fått höra det så mycket att jag skulle kunna vara riktigt odräglig och dumdryg för den sakens skull.

Istället får det en helt annan effekt. Jag vet ju att jag är bra på att skriva. Det är liksom den talang jag har fått. Men jag är snart 37 år gammal, och att fortfarande få höra samma sak innebär mest bara en viss press på mig att få tummen ur och faktiskt skriva något vettigt någon gång, och skicka in det till förlag. Det är vad jag borde göra. Problemet är bara att jag inte har några svårigheter att få tummen ur - jag har så svårt att få tiden att räcka till.

I motsats till vad många tror, så är det ju inte "bara" att sätta sig och skriva en bok. Det kräver faktiskt arbete. Omfattande arbete. Och sånt tar tid. Man skriver inte en bok över natten bara, eller på en vecka. I synnerhet inte om man vill skriva något som inte är så dåligt att man ligger vaken på nätterna och skäms över det man skickat in.

Hur som helst, jag blir givetvis jätteglad över komplimangen, men känner samtidigt en viss press på mig att någonstans klämma in att skriva en bok. Hur nu det ska gå till...Kanske skulle satsa på en novellsamling i första hand.

Nåväl. Den andra komplimangen fick jag från dagispersonalen. De påpekade lite försiktigt för en annan förälder i morse att det nog vore bra om flickan hade lite varmare kläder med sig till dagis, och att det nog var läge att tänka på vinterskor...Det hör till saken att hon inte ens hade ordentliga gympadojjor, utan gick i småskor av den typen man har när det är soligt och varmt på sommaren. Och här har det faktiskt snöat både igår och idag...

I vilket fall, efteråt så säger personalen till mig, lite ursäktande nästan, att det inte är alla som tänker på sånt här nere. Och sen sa de att det märktes att jag kom norrifrån, för igår var min unge den enda ungen som inte frös, och att de tyckte att han alltid var så välklädd. Det fanns alltid kläder för alla eventualiteter till honom (för övrigt fick jag samma komplimanger av dagispersonalen uppe i Söderhamn, när barnen gick på dagis där. De påpekade ofta att mina ungar alltid hade precis ALLT de kunde tänkas behöva i klädväg). Det kändes bra. Det dåliga samvetet för att jag bara hann göra en snabbvisit på föräldrafikan igår satt i (även om det inte var mitt fel att det blev så), så det kändes bra att få den här feedbacken istället då. Jag sliter tillräckligt med det dåliga mamma-samvetet som det är, liksom.

Jag önskar bara att jag inte var för trött för att uppskatta mina fina komplimanger riktigt . Somnade inte förrän efter kl 2 inatt, och har haft några intensiva dagar innan, samt en intensiv dag idag, så det är helt klart zombievarning på mig nu. Vet inte om jag orkar plugga så mycket ikväll...det kanske är bättre att bara vila och ta det lugnt, sova tidigt, och sen ta nya tag i morgon *fundera*. Fast iofs...jag kommer nog vara vaken till närmare halv tolv ikväll, tror jag, för en bekant som jobbar på TV4 tipsade mig om att de kommer ta upp insemination av ensamstående som kortämne efter polisdebatten ikväll, i Kvällsöppet 22:40. Det är förmodligen inte många minuterna det blir, men det kan ju vara intressant att titta på ändå. Och vet du någon som är intresserad av ämnet, så kan du ju tipsa dem om det ikväll. Kvällsöppet 22:40 alltså, på TV4. Det står inte med i tablån, men jag har en säker källa att utgå från (han jobbar med programmet, förstår ni).

Nå. Sonen är vaken fortfarande, och jag funderar seriöst på att ta med mig den lilla gulliganen in i ett bad innan vi (han) försöker sova för natten. Sen ska jag nog sticka klart dotterns andra äppelstrumpa och blocka den.

Jo. Så får det bli.