Om 9½ vecka åker jag till Norge, om allt går som det ska. Under dessa veckor kommer jag köra en extreme make over, vilket innebär träning, träning och träning. Inte just för att jag ska till Norge (även om det givetvis påverkar), utan helt enkelt för att det rent tidsmässigt överensstämmer med den tidsperiod jag anser mig behöva (10 veckor) för att bygga grunden inför höstens Lidingölopp och vinterträningen.

Idag köpte jag nya springdojjor. Hade turen att hitta ett par som passade min klena studentplånbok, så när Ida, Sara och jag var in på Stadium efter vår mycket trevliga lunch, så blev det inköp av skor istället för klänningen jag tänkte köpa på Gina (köper den på fredag istället). Har nyss varit ute och provsprungit dem lite, och de känns okej. Fast nåja, jag kunde inte springa lika mycket idag som jag hade velat. Det känns tydligt nu att jag har en infektion i kroppen, även om den än så länge är lindrig. Lite ont i halsen, och ben som väger bly. Men det är ingen överraskning, för jag har alltid varit mer infektionskänslig just under min mens. Ska gå på affären sen och ladda med mycket frukt, grönsaker och proteiner, sen blir det en vilokväll i soffan. 

Funderar på att ta en snack med min vän Micke, som är PT. Ibland tänker jag nämligen att det ju är den vägen jag borde ha gått. Utbildat mig till personlig tränare. Jag älskar ju att träna...Jag kan inte påminna mig att jag någonsin tyckt det kändes jobbigt, och att jag hellre valt att stanna hemma med chipspåsen. Det finns inte i min värld. Och jag kan ha långa uppehåll för att sedan börja träna varje dag igen, och alla varnar mig att jag kommer tröttna eller tycka det blir för jobbigt. Men icke. Det har heller aldrig hänt.

Jag har alltid mått dåligt om jag inte fick röra mycket på mig. Och det liv jag haft på senare år, med de täta graviditeterna, att alltid vara låst hemma osv, har satt sina spår på min kropp. Jag har inte kunnat träna så som jag velat eftersom jag inte haft barnvakt osv. Men jag har alltid gått mycket. Flera kilometer, och ibland mil, per dag. Jag var känd för det i Söderhamn. Jag gick flera kilometer till affären för att köpa ett paket kaffe, och sedan hem igen, medan grannarna skakade på huvudet åt mig, och tyckte jag var galen som inte lånade bil av dem eller tog bussen. Men jag ville ju gå. Ville röra på mig. Var tvungen för att inte må dåligt.

En PT-utbildning vore väl egentligen optimalt för mig. Mycket rörelse hela tiden, och jag får göra en av de saker jag älskar mest av allt på jobbet - träna. Dessutom, och det här har jag faktiskt inte tänkt på tidigare, så kan jag använda ALLT jag läst på högskola/universitet hittills som PT. Pedagogiken - när jag ska undervisa och förklara för mina klienter; alla medicinska och anatomiska kurser - sådant måste man kunna som PT, och det ingår även i utbildningen; och sist men inte minst retoriken - konsten att övertyga. Och när behöver man bättre en väl utvecklad förmåga att övertyga än när man ska sporra en klient till nya stordåd i sin träning?

Det enda jag inte får i en PT-utbildning är det kreativa, men å andra sidan kan jag ju knåpa ihop en lärarexamen i textil som komplement, och vips kan jag jobba med precis  allt jag tycker är roligt. Det ni. Inte alla som kan det.

Men vi får se...för hur det än är så är jag ju trots allt 36 nu. Kanske är man för gammal att läsa till PT nu? Fast å andra sidan...det är ju aldrig för sent, eller hur? Nå, jag får väl fundera på saken. Först och främst ska jag prioritera min egen träning för att komma tillbaka till det jag som jag är van att möta varje morgon. Och då pratar jag inte bara om det jag ser i spegeln, utan även det jag känner. Känslan av styrka, att orka, av att vara sitt bästa jag rent fysiskt. Gud, som jag saknar det!

Affären nästa :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kära blogg, jag vet att jag har försummat dig under lång, lång tid. Men jag har liksom inte haft varken ork eller lust att skriva på länge.   2011 var ett tungt år. Gick tillbaka igår och skummade igenom gamla inlägg, och såg hur året utvecklade ...

Jag har både svårt att hinna med saker och ting numera, och svårt att orka med. Och nu, när jag dessutom har två bloggar, så är det verkligen svårt att hinna med. Jag skriver nu även på http://rhetorica-galactica.bloggplatsen.se/ , som är en "publik"...

Jag har ju sovit hela dagen, så nu inatt har det inte blivit mycket sömn. Istället har jag repat upp mohairtröjan jag stickade i vintras, som blev på tok för stor, och börjat sticka den i en storlek mindre, i sällskap av fjärde säsongen av Sex and th...

Så. Idag blev jag opererad. Sov inte särskilt mycket inatt, var så rädd att försova mig, så jag har vilat mycket idag. Fick vänta ända till kl 11 innan det blev min tur, så jag sov större delen av förmiddagen efter att jag hade fått en säng. Sen sov ...

Imorgon är det dags. Då ska jag in på Ackis tidigt på morgonen för en mindre operation, där de ska gå in i livmodern och ta prover inuti livmodern samt livmoderhalsen för att utesluta cancer. Det känns rätt så lugnt fortfarande och just nu är det job...