Idag har jag inte så mycket att berätta. Klev upp efter en ordentlig sovmorgon, sprang/gick några kilometer, handlade kaffe, åt salladslunch och drack kaffe efteråt.

Gick till stan, missade bussen till Östuna, så jag tog tåget till Knivsta och gick sista biten (1 mil). Undersöta Lennart ringde, Jenny S. sms'ade, jag bytte några ord med Annika, som jobbade idag (Statoil). Sen lite kaffe, påfyllning av luft i alla däck, sedan cykla hem till Flogsta (2,5 mil). Allt som allt ca 4,5 mil avverkade idag, vilket får anses vara okej ur träningssynpunkt.

Nu är jag hemma sedan ett par timmar, och nyäten och trött. Snart sovdags. I morgon kommer barnen hem igen :)

Jag fick lite oväntade nyheter igår som gjorde mig lite...jag vet inte. Jag tappade orden lite. Men medan jag försöker få ordning på alla tankar igen, så ska jag visa er lite bilder från gårdagen:

Köpte lite nya bh'ar och trosor. Man krymper ju ur sånt också, så det var hög tid för nytt. Blev en sväng på New Yorker med andra ord :) Köpte även några billiga örhängen (30 kr) på H&M, längst ner till höger i bild.

Kort klänning från Gina Tricot. Blir till att träna _mycket_ nu ;)

Skor. Impulsköp från Ellos när jag köpte dotterns kläder (se nedan). 49 kr var lagomt, tyckte jag ;)

Dotterns äppelgröna jeans, som hon längtat så efter, och ett set med byxor och jacka från Nike (rea förstås - att handla märkeskläder förekommer annars inte hos mig).

Jag är medlem på SATS! :) Nu blir det träna av, minsann. De har barnpassning också!

Den första färdiga Diagonal Lace-sockan.

Ett stycke påbärjad Land Girl-tröja.

Annars så tänker jag på en hel del jobbiga saker just nu. Därför blir mina blogginlägg mest ytliga eller icke-personliga just nu. Eller ja...personliga är de ju förstås ändå, men jag undviker att skriva om de jobbigaste sakerna. Jag kan inte. Dels för att det är svårt i sig, men också för att jag inte vill lämna ut information som kan användas emot mig sen. Jag har till och med gått så långt som att städa upp på alla öppna kanaler på nätet, och tagit bort personlig information här och var. Den är nu sparad på icke-publika ställen istället. Det är ändå privata saker, som ingen annan har med att göra, i synnerhet inte mina ex t.ex

Måste träna lite nu. Hörs sen, people! :)

Det här är fan inte sant. Det kan det inte vara. Låt det inte vara det. Hur ska jag kunna hantera en sådan sak??

Ja, jag vet att du som läser detta inte förstår något som helst av det här. Men jag måste ändå säga det. Forma min hjälplöshet i ord. Ord jag inte egentligen har.

Hjälplös. Inget jag kan göra för att lindra eller trösta. Inget jag kan göra för att ändra på allting. Inget.

Förlåt mig. Jag kan inte trolla bort det här.