Idag vaknade jag med en något större känsla av tillförsikt än jag haft på sistone. Det finns hopp om livet - yeay!   

Gårdagen var bra. Jag var iväg på föreläsningen på förmiddagen, och den var mycket bra, både innehållsmässigt och även rolig. Lite kul att så många av de lärare vi har, har en sådan underfundig humor. Vi skrattar ofta på UU.

Föreläsningen var även bra ur personlig synpunkt, utifrån det här jag bloggade om igår, om skrivandet. Jag fick några nya idéer och infallsvinklar i mitt eget skrivande också, vilket var en oväntad bonus.

Jag åkte hem direkt efteråt, men ångrade lite att jag inte stannade kvar och letade rätt på Ann Öhrberg, som bland annat är studierektor där. Men när jag efter lunch fick ett mail från Stadsbiblioteket om att en bok jag reserverat kommit in, så beslöt jag att åka in till stan igen.

Sagt och gjort. Jag återvände till UU och knatade bort till Anns kontor. Där satt det en lapp på dörren: "Stör endast i akuta fall! Brand mm." Haha! Humor har hon då, människan. Hur som helst, jag ville inte knacka på och störa då, så jag tog vägen förbi AnnaKarin (ja, hon stavar sitt namn sådär, faktiskt) på administrationen och frågade om hon visste ifall Ann skulle vara upptagen hela eftermiddagen. Och medan vi står där och surrar, så kom plötsligt Ann ut från sitt kontor, så jag skyndade mig bort och frågade om hon var jätteupptagen.

Jätteupptagen var hon, sa hon. Men la så till "Men dig har jag alltid tid för!" Sånt är ju alltid trevligt att höra   Hur som helst, vi knatade in på hennes kontor, där hon satt och förberedde nästa veckas högskoledagar, vilka jag har anmält frivilligt att hjälpa till med. Hon visade lite av materialet och så, och man kände sig ju inte alls som en student hos studierektor - vilket är genomgående på vår institution, de behandlar alla som jämlikar och är så grymt trevliga, hela högen.

Anyway, vi pratade lite och bollade lite tankar kring min fortsatta utbildning. Ann menade på att jag inte skulle lägga så stora restriktioner på mig själv avseende vad jag ska läsa på de 15hp jag har kvar att "fylla upp" för att korta min utbildning med ett halvår. Hon berättade att det till och med fanns någon som hade läst statistik, och fått det godkänt. Hon menade på att jag mycket väl kunde nöjesläsa något, och att huvudsaken egentligen bara var att det inte var typ matte för nybörjare eller något annat käckt, som ligger ljusår ifrån den utbildning jag läser nu (då får de svårt att motivera tillgodoräknandet). Däremot språk, filosofi eller såna saker, det är inga problem. "Välj något du tycker är kul och är intresserad av bara, ha inte så höga krav" tyckte hon.

Kontentan av det hela är att jag har beslutat att försöka studera även denna sommar. Det löser mitt ekonomiska bekymmer (förhoppningsvis, om nu CSN godkänner mig) men framförallt innebär en sommar med studier att jag kan ta de 15 hp jag behöver för att korta ner utbildningen, och jag kommer ha min filosofie kandidatexamen nästa vår. Förstår ni vad det innebär?

Jag har drömt om en universtitetsutbildning hela mitt liv, och om ett år kommer jag ha den. Det är bara ett år kvar!!! Plötsligt ser jag ljuset i tunneln, kan jag säga. Vill jag, så kan jag sätta punkt nästa vår. Då är universitetsutbildningen i hamn! Fattar ni? Det är MÅLGÅNG på mitt livs dröm! Ja, en av dem, men en av de största. Det är en svindlande känsla   

En annan sak jag tog upp med Ann var det här med studie-ekonomin, att jag inte har tillräckligt många veckor kvar för att läsa en master. Då sa hon att de flesta brukar jobba samtidigt som de läser den (och som jag förstod det är man inte alls schemalagd på samma sätt då), och att retoriker inte brukar ha några problem att hitta jobb med en fil.kand i bagaget. Det kändes mycket bra att höra, kan jag säga, även om det inte innebär några garantier. Det finns hopp!

Now, det som är en drawback i det hela är att det är tunt med sommarkurser som går att tillgodoräkna sig. In fact hittar jag egentligen bara två stycken; Språk och kön i teori och praktik samt Politisk filosofi. Och med sommarkurserna är det alltid så att de ges i mån av resurser, vilket innebär att man inte kan vara riktigt säker på att de ges över huvud taget. Det är lite av en chansning. Och sen är det ju så dumt att man måste ansöka via studera.nu, för där måste man rangordna varje enskild kurs, vilket innebär att när jag nu vill läsa en kurs i början på sommaren och en i slutet, så måste jag rangordna dem 1 och 2. Och när jag då antas till den högst rankade, så faller den andra automatiskt bort. Korkat system. Dock är det så att det är platsgaranti på Politisk filosofi (alla får alltså plats på den kursen), så där får jag kontakta institutionen direkt och be att bli antagen den vägen istället. Så det går att lösa.

Jag råkade också av en slump upptäcka att de har planerat en Norska 2-kurs på Nordiska institutionen i höst, i 33% hastighet. Den ska jag också läsa, har jag bestämt. Inte för att jag egentligen behöver det poängmässigt, utan helt enkelt för att komplettera min utbildning genom att bygga på norskakursen jag läser nu. Jag har tittat på schemat för termin 4 också, och de är inte alls schemalagda lika mycket som vi är, och erfarenheten säger mig att det är just schemaläggningarna som är de största tidstjuvarna i studiesammanhanget. Ju mer jag kan plugga på kammaren, desto mer tid har jag till förfogande för såna här saker.

Allt som allt känns det mycket bra, det här. Men det är inte bara att segla in på räkmacka. Jag har mycket att göra framöver. Jag måste tenta av kursen i Klassisk retorik från i höstas. Det går en tenta nästa fredag, och ska jag försöka ta den, så får jag allt sätta mig och repetera så det står härliga till nu. Den kursen läste jag ju tidigt i höstas, så det är ju inte allt man kommer ihåg precis.

Dessutom måste jag få tummen ur och göra klart förra årets sommarkurs. Håll tummarna att jag kan bli godkänd bara genom att lämna in allting, för den verkar inte gå iår, och jag har därmed inte möjlighet att göra det där momentet som skulle göras i grupp. Men kan jag lyckas med de sakerna, så ska det inte vara något problem att bli godkänd för studiemedel framöver iaf.

I övrigt rullar det på med studierna. Jag blev godkänd på tentan vi hade här om veckan, och igår läste jag klart andra boken till norska-kursen, och ska skriva bokrecensionen på den idag, och lämna in den imorgon. Det innebär att jag är klar med inlämningarna på den kursen hela tre veckor före tiden, och bara behöver läsa de aktuella kapitlen till varje seminarium och skriva hemtentan om några veckor, när den lämnas ut. Så där kommer jag vara i princip home free framöver. Ytterligare 7,5hp att peta in   

Nej, hörni, nu ska jag hinka lite mer kaffe, sen ska recensionen skrivas. Sen ska jag ta itu med restuppgifter. Det finns en kvar från Klassisk retorik, och ett par stycken från den nuvarande kursen, eftersom jag fått vabba med min lilla vattkoppsunge.

Ha en bra dag, people!   

Dagar som det här, när man mår...sådär, då önskar jag att Sverre var här. Den äldsta av mina vänner, inte i ålder, men väl i tid. Han och jag har känt varandra sedan vi båda som 4-åringar började på samma dagis. 33 år. Vänskap för livet.

Sverre har världens bästa kramar, världens bästa famn. Han är den jag alltid vet finns där. Den jag alltid kan luta mig mot när jag inte är stark nog själv. Han får mig alltid att må bra igen. Till och med när han sitter på en båt långt uppe i ishavet och jag sitter långt ner i södra Sverige.

Alla borde ha en Sverre.

Jag skulle behöva handla lite, och jag har en hyrfilm hemma som snart kommer kosta mig lika mycket som att köpa den. Och jag har ett barn med vattkoppor. Och jag är ensamstående. Hur löser man det? Jag har ingen barnvakt och ingen som kan lämna tillbaka filmen och handla åt mig. Grabben orkar nog med den lilla promenaden, han är skapligt pigg, men det känns ju inte riktigt rätt att ta med sig ett sjukt barn som smittar till affären...men hur ska jag annars lösa det?

Det ser ut som fan här. Jag vadar i leksaker och grejer, och det behöver akut städas. Det är bara det att jag är totalt oinspirerad. Har varken lust eller ork.

Däremot är jag lite sugen på att möblera om. Men samtidigt har jag inte riktigt någon ork. Fast gör jag det, så får jag ju städat på kuppen - och då är det dessutom roligt att städa.

Både sovrummet och badrummet skulle behöva lite omkastningar, och barnen tjatar allt mer om att låna min bärbara dator (det får de inte, jag är beroende av att ha den igång för studiernas skull, och tar inga risker) så jag funderar på att dra igång äldsta grabbens dator åt dem. Han använder ändå bara sin bärbara numera, så den står bara. Fast ska jag dra igång den, så måste jag flytta den ut ur hans rum, så att han får ha det i fred. Men då får han å andra sidan mer utrymme i sitt rum.

Ja, ni hör ju. Jag resonerar fram och tillbaka hela tiden, och det hela kommer ju sluta i en rokad, det vet jag ju. Frågan är bara om jag orkar idag. Och hur jag ska göra, inte minst. Vad ska jag ställa vart?

Inspirationen börjar ta överhanden. Lite möblande blir det nog idag. Tror jag