Igår var jag till läkare för att prata om min häl. Den har blivit värre på sistone, och har börjat plåga mig allt mer. Fästet för hälsenan under hälen är trasigt, och jag har haft en inflammation i hälkudden i över fyra år. Det vill helt enkelt inte läka. Vilket i sin tur beror på att jag ju måste använda hälen hela tiden, och den konstanta belastningen gör att inflammationen aldrig läker ut.

Så, vad gör man? Well, ingenting alls egentligen. Jag kan ju inte sluta gå, liksom. Ordinationerna från läkarens sida är att jag inte ska gå på hårt underlag, i synnerhet inte barfota. Yeay. Hur undviker man det? Golven är hårda både hemma och i skolan, och jag bor i en stad, så det är ju inte direkt grusvägar där jag normalt färdas. Lösningen? Jag ska ha bra skor till envar tid. Ordentliga gympadojjor. Högklackat är ajabaja, och jag ska även ha skor på mig inomhus hemma.

Jag ska även träffa ortoped för att höra vad de har att säga. De kanske har några bra råd. Tanken har slagit mig att jag kanske borde använda kryckor, men frågan är ju om det egentligen hjälper. Man kanske skulle prova ett tag för att se om det kan få läkningen att komma igång. Som det är nu är det ju helt hopplöst. Träningsförbud har jag också, åtminstone vad gäller alla träningsformer som belastar hälen. Det som återstår är styrketräningsövningar för överkroppen. Inte riktigt vad jag är ute efter.

Tröttsamt...