Krassligt är det här, ja. Sonen och jag tokslocknade på eftermiddagen och sov som små grisar i tre timmar. Vi var helt slut, båda två. Sen har vi kokat ägg, gjort mackor med ägg och kaviar och druckit O'boy till, och nu är vi helt slut igen.

Ja, för nu har även sonen fått feber, så nu är vi båda rätt reducerade här. Fast ändå inte i komatillstånd, åtminstone inte så länge vi sitter still. Fryser och är varma om vartannat, men svettas inte (vilket innebär att febern ännu inte vänt), och har en infernalisk muskelvärk, som stundtals avlöses av huvudvärk, som kommer och går med jämna mellanrum. Men å andra sidan orkar vi fortfarande äta lite, vilket är positivt :-)

Det blir en lugn kväll på vår kant. Jag hoppas orka sticka lite åtminstone, annars blir det ryggläge framför tv/dvd bara.

Be well, people.

Tvätten är klar, och nu blir det en tidig dagishämtning. Jag har saknat min lilla prinskorv hejdlöst idag, de få timmar vi varit ifrån varann. Det är banne mig så jag är tacksam över att ha blivit sjuk, så att vi kan få spendera flera dagar i lugn och ro tillsammans. Titta på tecknat, rita, ligga på soffan och kramas, såna saker. Underbart.

Dagis nästa.

Att jag aldrig lär mig. Här har jag varit risig i flera dagar, och det faller mig inte ens in att ta tempen på mig själv. Man kan ju tycka att jag efter alla dessa år borde ha lärt mig att det finns en period i månaden när jag är mer benägen att bli sjuk än annars: När jag har mens.

Tempade i morse. 39,2. Yeay. Åkte ändå och lämnade sonen på dagis, och fortsatte in till skolan. Fast jag vände halvvägs, på inrådan av en av de andra i basgruppen. Dels för att hon har taskigt immunförsvar och inte vill bli smittad själv, men också för min egen skull. Jag dividerade lite med mig själv, där jag stod i korsningen utanför Ekonomikum efter att ha klivit av bussen, men när jag tänkte på lappen som satt på dagis, bestämde jag mig för att åka hem igen. De har tydligen konstaterat AH1N1-viruset på vårt dagis. Svininfluensa. Och för allt jag vet kan det vara det jag bär på. Det skulle förklara de märkliga bröstsmärtorna som inte riktigt hänger ihop med en vanlig influensa.

I vilket fall, jag åkte hem. Och jag stannar nog hemma även i morgon och onsdag, även om jag är schemalagd då. Kanske skulle jag palla med att åka om jag är fullproppad i Alvedon, men det känns ju inte riktigt rätt att förmodligen smitta sina medmänniskor med influensa också. I synnerhet inte när det finns minsta lilla risk att man bär på AH1N1. Så det får bli självmant isolering, helt enkelt. Måste bara hämta hem sonen från dagis igen först.

Själv tror jag ju att det bara är vanlig influensa jag åkt på, och blir det inte värre än nu, så kan det nog bli en okej vecka ändå. En mysvecka med sonen. Bara ta det lugnt och bara vara. Undrar förresten om han är riktigt kry...Det var onekligen mycket ovanligt att han låg blick stilla så länge igår kväll i soffan. Säkert två timmar. Fast klarvaken. Det har han nog aldrig gjort förr, tror jag. Han har definitivt myror i brallan, den unge mannen. Nej, det är nog risk att han har nåt i kroppen som spökar, han med.

Det positiva med att åka hem igen idag var att jag kunde lägga beslag på stora tvättmaskinen i tvättstugan nu under dagtid, när det är lugnt där ute. Sonen hade en liten olycka inatt, så två täcken, en bäddmadrass och diverse påslakan var i akut behov av att bli tvättade. Skönt att få det gjort nu, när jag är själv och slipper tjata på sonen skor och jacka varenda gång jag måste ut och kasta i en ny laddning. Kommer få tvätta någon timme till innan det är klart, men sen tror jag faktiskt jag åker och hämtar sonen tidigt idag, så stänger vi in oss för resten av veckan, helt enkelt.