Idag var jag äntligen frisk nog att kunna träna. Grissnuvan som behagat sätta sig även i senfästet har inte gett med sig riktigt, men ändå tillräckligt för fysisk aktivitet. Tog en promenad strax efter lunch för att känna efter hur det kändes, och beslöt att kroppen skulle stå pall för ett Afropass på Sats.

Sagt og gjort, jag trampade in till stan, norpade åt mig en ticket till passet, och lyckades införskaffa en ny träningskompis medan jag väntade på att det skulle börja. Mycket trevligt.

Sen drog det igång. Första riktiga konditionspasset som icke är lokaliserat hemmavid eller utomhus på...hm...shit, det är banne mig MÅNGA år sedan nu. Fler än jag ens vill tänka på. Men jag blev positivt överraskad. Och lite...hm...bara överraskad. Eller inte egentligen överraskad heller, utan det var mer ett konstaterande bara. Typ. (vad dillar hon i nu, undrar ni givetvis, och med all rätta).

Konditionen var långt bättre än jag trodde den skulle vara. Återhämtningen lika blixtsnabb som alltid. Styrka körde vi inte så mycket, så den kan jag inte säga så mycket om (annat än att jag inte hade några anmärkningar på benstyrkan iaf), och koordinationen var helt okej. Hälsenan funkade rätt så bra, men eftersom vi körde passet barfota, så var inte sidestep - heeltouch höger någon höjdare.

Det som var konstigt var däremot att träna med all den här...stoppningen. Shit, vilken skillnad! Min kroppsuppfattning stämde inte alls överens med verkligheten, och mitt rörelsemönster blev väldigt mycket annorlunda. Weird indeed. Men men, några pass till där inne, så ska väl stoppningen vara ett minne blott ;).

Framförallt var det hejdlöst roligt att få träna igen. Verkligen, verkligen in i bomben KUL! Herregud, jag var inte ens medveten om hur mycket jag hade saknat det! Hade kunnat kört ett pass till direkt efteråt, om det hade gått något då.

I morgon blir det ett nytt pass, denna gång vanlig aerobics. Ska bli kul att testa det igen, och kolla hurpass mycket nytt som kommit sedan jag en gång instruerade själv.

Nu: Äpple, te och kanske rent av lite stickning. Ute spöregnar det ikväll, och det låter riktigt mysigt med det där trummandet mot min ruta. Fint väder ute att vara inne i :-)

 

Morgana

11 maj 2009 11:55

Jag saaaaaaaaaaaaaaaknar dina ord :-)

Hoppas att du mår bättre nu!
Kramis
/Morgana

 

/A

11 maj 2009 23:36

Mina ord kommer snart! Och om du är hemma i morgon, så kan jag dela med mig av några av dem över msn...:-)

Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Kära blogg, jag vet att jag har försummat dig under lång, lång tid. Men jag har liksom inte haft varken ork eller lust att skriva på länge.   2011 var ett tungt år. Gick tillbaka igår och skummade igenom gamla inlägg, och såg hur året utvecklade ...

Jag har både svårt att hinna med saker och ting numera, och svårt att orka med. Och nu, när jag dessutom har två bloggar, så är det verkligen svårt att hinna med. Jag skriver nu även på http://rhetorica-galactica.bloggplatsen.se/ , som är en "publik"...

Jag har ju sovit hela dagen, så nu inatt har det inte blivit mycket sömn. Istället har jag repat upp mohairtröjan jag stickade i vintras, som blev på tok för stor, och börjat sticka den i en storlek mindre, i sällskap av fjärde säsongen av Sex and th...

Så. Idag blev jag opererad. Sov inte särskilt mycket inatt, var så rädd att försova mig, så jag har vilat mycket idag. Fick vänta ända till kl 11 innan det blev min tur, så jag sov större delen av förmiddagen efter att jag hade fått en säng. Sen sov ...

Imorgon är det dags. Då ska jag in på Ackis tidigt på morgonen för en mindre operation, där de ska gå in i livmodern och ta prover inuti livmodern samt livmoderhalsen för att utesluta cancer. Det känns rätt så lugnt fortfarande och just nu är det job...