Sitter och sneglar på Djävulen bär Prada, och vet ni...i torsdags var jag Miranda. En icke-elak Miranda för all del, men ändå. Jag hade precis det sättet. Den som är van att bli åtlydd. Scary.

Idag är jag dock en trött småbarnsmamma med bråck i matstrupen bara. Ja, det där sista är inget farligt alls, utan något jag är född med. Det är bara lite irriterande när jag, som nu, ska ta ett par alvedon och de liksom fastnar i den där "fickan" i halsen. Det är ingen kvävningskänsla, eftersom det är i matstrupen och inte luftstrupen, men det känns rätt obehagligt. Ibland får jag fullt i kaffe där också, vilket också känns skumt. Då får jag vika mig dubbel så det rinner ut igen. Läckert värre ;-)