Fika igår: Julmust och pepparkaksglass.

Lunch idag: Köttbullar, prinskorv och rödbetssallad.

Fika idag: Saffransbullar, julmust och O'boy.

(Va? Anar ni ett tema, säger ni? Nu förstår jag inte alls vad ni menar.)

Ja, hujedamig, idag var det baske mig segt på min kant. Har svårt att komma igång idag. Fastnar istället med stickningen, vilket för all del är trevligt, men inte alls vad jag borde ägna mig åt.

Gårdagen gick hyfsat. Jag fick skrivit de uppmätta sidorna på uppsatsen, och jag betade av en norskauppgift. Ja, det vill säga, uppgift 2 i norskan var att redogöra för skillnader mellan nynorska och bokmål, och där skulle man använda 500 ord. Jag behövde bara 178 ord, och satt således med 322 ord till att fylla i. Idiotiskt! Vad är det för idiot som kommit på att det ska vara ett visst antal ord som svar på en faktafråga?? Och ännu värre - jag kollade på uppgiften inför nästa seminarium, och insåg att fråga 2 på den var identisk med gårdagens fråga. WTF? Eller ja, nu skulle jag redogöra för skillnader mellan bokmål och nynorska istället för tvärt om. Duh! Blev så pissed off över idiotin att jag bara stängde ner dokumentet och gick och gjorde mat istället. Får deala med skiten idag istället.

Nå. Jag måste först av allt försöka komma igång här. Kanske en dusch skulle hjälpa? Det skulle iaf behövas, kan jag säga. Måste bara hitta ork att ta mig in i duschen först.

Strumpan växer iaf...

Det är svårt att hinna med att blogga nu för tiden. Det är hela tiden så mycket annat som ligger på. Mest studier förstås, även om jag på den punkten inte fått gjort alls så mycket som jag hade velat på sistone. Dock insåg jag igår att mina deadlines närmar sig med stormsteg, varpå en gnutta inspiration genast infann sig. Uppenbarligen måste jag ha en nära deadline för att över huvud taget bli inspirerad - go figure. Har iaf gjort en plan för den kommande veckan, och hoppas åstadkomma storverk på den tiden. Vi får väl se hur det går.

Igår blev det dock inte mycket pluggat alls. Däremot blev det en dag i kreativitetens tecken. Barnen har höstlov nu, och är hos mig, så vi passade på att hitta på lite bus.

Först åkte vi till Creativity House och målade lite keramik - jättekul! Tänkte jag skulle försöka dra ihop ett gäng Oktobermammor för en vända dit sen, det vore jätteskoj! Antingen med barnen, eller också kanske bara vi vuxna skulle åka dit på deras julbord? De har julbord mellan 2. och 18 december, där man får välja mellan två olika paket beroende på om man vill måla stora eller små grejer. Priserna är inte helt spikade än, men hamnar troligen nånstans mellan 400 och 600 kr, och då får man först äta julbord, och därefter sitta och måla och umgås. Vad säger ni, tjejer? Kan det vara nåt?

Hur som helst, senare på eftermiddagen kom vi hem och började göra tårta. Lite sådär ändå bara. Eller som ett bonusfirande av dotterns födelsedag. Typ.

Barnen gör dekorationer till tårtan i marsipan.

Tårtan dekoreras.

Tadaa! Den färdiga tårtan! Hembakad tårtbotten med banan- och chokladfyllning.

Och på kvällen unnade jag mig lite sticktid:

Blivande långstrumpa.

Nu lär jag återgå till mina studier - jag ska skriva minst 3 sidor på uppsatsen idag har jag bestämt, så det vill väl till att man kommer igång.

Det är inte lätt att vara Institutionen för litteratur och retorik. Det råder brist på forskare och lärare inom retorik, eftersom efterfrågan är så vansinnigt hög. De lärare och professorer som finns får tacka nej till många förfrågningar eftersom de helt enkelt inte mäktar med. Och de som utbildas inom ämnet blir norpade till olika jobb under sina magister- och masterstudier, så det blir alldeles för få kvar att forska.

Resultatet? Institutionen är jätteglada att jag vill både forska och undervisa i framtiden. Så glada att de tycker jag ska ansöka om forskningsplats redan direkt efter min fil.kand i januari   Förvisso kommer jag inte bli antagen (eller iaf är det inte troligt) eftersom det ändå finns några sökanden i nästa omgång som har magister och master i bagaget), men som min handledare - tillika han som är ansvarig för hela retorikavdelningen vid universitetet - sa det: "De ska veta att du finns! Eller ja, alla känner ju dig redan, men ändå. De ska veta vad du vill göra, vad du vill forska på. Och man får alltid feedback på sin ansökan, så att nästa gång du söker så vet du precis vad du behöver komplettera din ansökan med så att du blir antagen. Och jag kan hjälpa dig skriva!"

Jag vet inte jag...får liksom en känsla av att de gärna vill ha kvar mig   Typ väldigt, väldigt mycket. Det känns onekligen lite som att mitt största problem i framtiden är att tacka nej till de som försöker headhunta mig under min magister-/masterutbildning   Sämre framtidsutsikter kan man ju ha - hehe.

Ja, ni...idag vägde jag in på 79,2 kg   Det innebär alltså att jag nu har sprängt 80 kg-gränsen, och gått ner hela 41,8 kg totalt så här långt! Det är 2/3 av en kvinna, eller hälften av en man...Lite imponerande, om jag nu får säga det själv. Och det får jag, har jag bestämt   

Det är inte bara en nergång på nästan 42 kg, det är dessutom en permanent nergång. Hur jag kan veta det? Jo, därför att jag har använt huvudet hela tiden. Det har fått ta tid (vi pratar ÅR här), och jag använder mig konsekvent INTE av några dieter. För poängen är ju inte att bara gå ner i vikt, utan även att behålla den vikten sen. Och för att göra det, så måste jag leva på samma sätt under viktnergången som jag kommer göra efteråt. Så jag äter precis allt, men inte i ohemula mängder. Tills jag blir mätt bara. Och sen rör jag mycket på mig. Så samtidigt med att jag tappat all den här fettvikten, så har jag även gått upp i muskelvikt. Muskler är en nödvändighet för att faktiskt BRÄNNA fett, och den som tror något annat kommer få en överraskning den dagen de genom dieter och självsvält gått ner den önskade vikten, för att därefter öka direkt när de lever som vanligt igen. Det finns inga genvägar. Ska du svälta dig ner i vikt, så kommer du få fortsätta svälta dig resten av livet för att inte gå upp igen sen.

Så dagens tips från coachen är: Vill du ha en bestående viktminskning, så gör rätt från början. Låt det ta tid, gör små ändringar som du kan bibehålla även efter att du uppnått ditt mål.

Jag har nu alltså lite drygt 14 kg kvar till matchvikt (65 kg), vilket känns som en piss i Mississippi (pardon my french   ) jämfört med det jag redan åstadkommit. Känns SÅ skönt! Dessutom börjar det bli roligt med kläder igen nu   

Nåväl, jag måste börja göra mig i ordning för att åka till Uppsala, där jag ska gå på det sista styrelsemötet i Institutionsstyrelsen i min mandatperiod. Och efteråt blir det en avslutande middag för alla oss som suttit i styrelsen   

Hann aldrig uppdatera igår, så det får bli idag istället. Jag har ju lovat att visa upp resultatet av mina shoppingrundor, so here goes:

Nya träningskläder. Överdragsbyxor och -jacka, samt löpartights. De sistnämnda en mkt positiv överraskning    De både andas och transporterar fukt, och de har lagt in nåt extra tyg på framsidan låren, där åtminstone vi kvinnor gärna blir kalla, vilket fungerar utmärkt. Och kläderna sitter som en smäck! Så skönt efter att ha haft träningskläder som var lagomt stora för 35 kg sen...  

Lite garn blev det också, och ett mönsterhäfte med norska klassiker, som bland annat innehåller mönster på Setesdal- och Fanakofta. Garnet ska bli ett par långa strumpor, som de på mönstret till höger. Stickade dem åt en kompis förra året, i grått och naturvitt, och nu har jag äntligen fått tummen ur och påbörjat ett par i svart och grått åt mig själv   

Det blev även en ny mascara och kajal från Dior. Svindyra, men ack! så värda sina pengar! Här snackar vi kvalitetsprodukter. Som dessutom räcker mycket längre än de billigare produkterna, och sammantaget blir billigare i längden. En annan bonus är ju att när man handlar dyra produkter, så får man alltid nånting extra skoj på köpet - denna gång en minimapp från Dior med kajal och deras nya Iconic-mascara. Sweet!

Nya springskor har det också blivit, från Adidas. Känner mig riktigt nöjd med priset - 495 kr   Och så ett par mormorskängor (jag är lite svag för den modellen).

Nya strumpor har det blivit, och ett stretchbälte, vilket jag har önskat mig sen Dackefejden ungefär, men inte tagit mig för att köpa. Men nu hittade jag ett som jag spontant gillade, så jag slog till.

Koftan är ett inköp jag egentligen inte hade planerat. Det syns dåligt på bilden, men den är alltså mörkt lila, och idag ska vi ju alla bära något lila på uppmaning av Micke Kazarnowicz (en bekant till mig, faktiskt. Mkt trevlig kille). Så den är en del av dagens outfit för att stödja alla hbt-personer och demonstrera att det inte är något sjukt att inte vara "norm".

En enkel, svart tunika från Cubus. Tillräckligt lång för att kunna användas som klänning dessutom. Dock rätt tunn, så jag vet inte om jag vill ha den som klänning annat än möjligtvis hemmavid. Hur som helst, så blir den ev. också en del av dagens outfit (ska se om jag kan ta kort på outfiten sen).

Två nagellack från Depend, 39 kr. Den ena lila dagen till ära (sitter i skrivande stund med nylackade lila naglar   )

Ja, det var det. Eller egentligen inte, för vi har shoppat en massa annat också. En 46" TV bland annat...Den kommer dock inte levereras förrän den 8. november, så den kan jag inte visa någon bild på just nu.

För övrigt är det ju bara att inse att min kamera är ruggigt sunkig nu, och att det förmodligen är en grej som borde hamna på inköpslistan med det snaraste. Fast det får vänta ett tag. Det är färdigshoppat för den här månaden, och nästa månad ska jag köpa skidutrustning. Så kanske till jul då...Ni får stå ut så länge.

Idag måste jag shoppa. Jag behöver träningskläder, springskor, vanliga kläder, mascara, kajal, hårfärg och gud vet allt. Och så ska vi försöka hinna köpa en tv på lunchen.

Jag bävar. Okej, att köpa tv och träningskläder går väl an. Likaså mascaran och de grejerna, eftersom jag vet exakt vad jag ska ha. Men att shoppa efter kläder utan att veta exakt vad jag ska ha på förhand...stööööön!

Jag återkommer imorgon och berättar vad det blev. Samt uttrycker min ångest. Ja, den som alltid infinner sig efter att jag spenderat pengar på mig själv.