Jag krymper. Märker att ju piggare jag blir efter all denna sjukdom, ju bättre börjar kroppen fungera igen. Vilket även har lett till att jag börjat gå ner i vikt igen och att kroppen drar ihop sig. Now, det är inte så att jag har gått ner nämnvärt medan jag har varit sjuk, däremot har det försvunnit ett kilo under de senaste dagarna, trots att jag inte kommit igång med träningen igen. Ingen stor viktnedgång alltså. Men kroppen har dragit ihop sig grymt mycket de senaste dagarna. Jag har inte mätt, men jag märker på kläderna att det rör sig om flera centimeter. Och det är här det verkligt oväntade träder in - jag har krympt ur min mohairtröja MEDAN jag stickat den!

Den ska vara stor och rymlig. Det ska den. Men nu vadar jag i den istället. Förvisso är den inte helt klar ännu, jag provade den innan jag började sticka kragen (den är ganska stor och det är en v-ringning som går långt ner), så jag ska göra den helt klar i dag och prova igen. Det kanske påverkar passformen något, åtminstone upptil, så att jag kan använda den ändå.

I övrigt är det väl bara att göra en mental notering om att jag numera drar en stl M upptil, och inte L. Och fortsätter det så här, så lär jag snart få gå ner en storlek i byxor också *s* (när jag tänker efter, så kanske jag skulle prova klänningen jag ska ha på bröllopet, och kolla så jag inte är i färd med att krympa ur den med...).

Annars så är jag på god väg att bli helt frisk, vilket är sååå skönt efter att ha varit däckad i 3 veckor. Hujedamig. Brutal förkylning/magsjuka/löksoppa det där var, alltså. Men jag är inte ensam. Ser varje dag uppdateringar på FB om andra som råkat ut för samma sak, och det verkar hålla i sig i ungefär 3 veckor för dem med.

Och apropo veckor - nu är det inte långt kvar! Bara två veckor kvar av månaden, så snart är jag hemma igen!   Gött!

En annan sak det inte är långt kvar på är min opponering - som äger rum imorgon! När den är gjord så har jag avslutat min akademiska examen, och behöver bara skicka in ansökan om att få ut min examen. Yeay! Ja, alltså, jag ska ju läsa en master också, men min grundläggande akademiska examen kommer vara klar. Det är faktiskt lite häftigt   

Och på tal om det, så ska jag sätta mig och förbereda min opponering imorgon. Be well, people!

Här är nåt för skoälskaren (hej, Rita!   ):

Now, det här är inga vanliga skor, om ni nu trodde det. Nej, det här är samlarskor ur serien "Just the right shoe"   

Alla dessa och en drös till finns att köpa hos Webbpresenten. Det tror jag baske mig jag måste ta och göra endera dagen   

Idag är det 7:e dagen i sträck med en dygnstemperatur på över 0 grader här i Stockholm, och det är därmed per definition vår!   Gött!

Det har dessutom gått ännu en dag och ännu en helg, och jag kommer hela tiden närmre den punkt då jag får åka hem igen - hurra för det! Nu är det högst 2½ vecka kvar! *glad* Jag längtar, längtar, längtar.

Den kommande veckan lär nog gå fort också. På torsdag har jag opponering, så jag ska ägna dagarna fram tills dess åt att förbereda mig. Jag har dessutom varit feberfri idag, och hoppas att det ska hålla i sig nu, så att jag kan börja träna lite igen i veckan som kommer. Sen i helgen är det födelsedagskalas för lilla Astrid, som snart fyller 1 år, och vips kommer även den helgen försvinna. Och sen är det bara en helg kvar i månaden, och då går vi väl över på sommartid, om jag inte minns alldeles fel. Vilket innebär att vi tappar en timme det dygnet, så det blir ytterligare en timme mindre att vänta på att få komma hem   Ja, om jag nu inte redan fått göra det vid det laget (hoppas kan man ju).

Nu blir det lite sticktid här, tror jag bestämt, innan jag ska ta fatt på en välbehövlig skönhetssömn.

Operation Nu-Ska-Jag-Banne-Mig-Bli-Frisk (och få ordning på magen igen - i det här hushållet äter man inte riktigt på samma sätt som jag är van vid...det är en hel del falukorv och makaroner och pulvermos och sånt) är igång! Steg 1: Börja äta som jag är van vid och mår bäst av:

Sallad och äggröra - Mums! Dottern ville ha samma sak, men lillebror ratade sallad och fick istället en microlåda (what can I say - min ork är obefintlig nu för tiden, så ibland får det bli sådana kompromisser).

Lillebrors mat, tillsatt majs, vilket annars inte ingår i rätten ifråga. Och den ser ju faktiskt helt okej ut, i synnerhet för att vara en sån där micromatslåda.

Sen blev det lördagsgodis.

Nu väntar vi in Melodifestivalen, vilket faktiskt känns roligare iår än det gjort på länge. Anledningen? Jag har enbart sett första deltävlingen tidigare (och har för länge sedan glömt vilka bidrag som gick vidare), så kvällens tävling är en total överraskning för mig vad gäller alla bidrag. Precis som det var förr. Nice! Så hädanefter, om jag ska se på Melodifestivalen, så ska jag skippa alla deltävlingar och enbart se finalen *bestämma*. Även barnen ska få se den med mig (så länge de nu orkar), så nu är det bäst jag sätter fart på ungarna - de ska nämligen borsta tänderna och göra sig i ordning för sängen innan programmet börjar. Och så får jag ju inte glömma att hämta min stickning   

Tjing!

Oj, vad mycket enklare det var att göra lockar med iCurlen! Till och med mitt tjocka hår fick rejäla lockar på nolltid (typ en kvart, på sin höjd)   

Lockigt var det här   

Jag har min allra första ensamma helg på ett halvår, och det är guddomligt!

Nå, alldeles ensam är jag nu inte, men jag är iaf ensam vuxen, och det är det som känns så skönt. De jag bor hos har åkt bort över helgen och kommer hem på söndag efter lunch, så det är bara jag och barnen här. Och alla djuren, som jag är "barnvakt" åt den här helgen. En hel bunt är det. Tillåt mig presentera:

Fiskarna.

Gerbilen Lovis.

Gerbilen Ronja (som för övrigt är lite könsförvirrad och försöker sätta på stackars Lovis stup i kvarten).

Fideli, som varje kväll lägger sig att sova på hallmattan, med huvudet i en av husses skor   

Josefin.

Toulouse.

Ja, jag är som sagt inte precis ensam här, men åtminstone ensam vuxen.

Jag har varit en aning piggare idag, men samtidigt inte mått bra. Nånting stämde inte riktigt. Förklaringen kom när jag åkte och hämtade barnen i skolan/på dagis i eftermiddags. Plötsligt fick jag en störtblödning helt ur det blå, trots att min mens varit praktiskt taget slut sen ett par dagar tillbaka. Tur var väl att jag hade skydd, eftersom jag inte var helt hundra på att det var alldeles klart, för jag hade på mig vita mjukisbyxor när jag hämtade barnen   Och efter det började kroppen kännas mer normal igen, även om jag blev vansinnigt trött.

Hur som helst, jag har varit iväg och småshoppat lite idag. Mycket önskesaker har det blivit på sistone, jag har liksom tagit tillfället i akt. Det lär dröja tills nästa gång jag kan kosta på mig själv så här mycket.

Idag blev det det här som fick följa med hem:

Nu har jag äntligen köpt en iCurl, som jag önskat mig sen ett par år tillbaka!    Har inte provat den än, utan det får bli imorgon.

Barnen fick varsina nya handdockor från Ikea till samlingen, och var väldigt glada åt det.

Några förgglada ramar, också de från Ikea, fick också följa med hem.

Dagens fynd: Färgglada filtar från Jysk (man kan aldrig ha för många filtar!   ) för 25 kr styck!

Now, magkänsla var ju egentligen temat just nu. Och det hör lite ihop med bilderna ovan. Med tavelramarna och filtarna. Är det nånting jag har lärt mig här i livet, så är det att man ska både ha respekt för och lita på sin magkänsla. I både stort och smått. Smått är exempelvis de där färgglada sakerna, för just nu har jag ett stort behov av färg. Det gör mig glad. Jag behöver få känna mig glad också (det gör ju för all del alla), i synnerhet efter det senaste halvåret, som inte har känts bra. Och som jag nu toppat med att vara sjuk i två veckor mer eller mindre i sträck. Nu längtar jag efter vår och sommar, att få komma hem, och jag längtar efter färg. Och då får det bli färg.

Samma sak är det även med större saker i livet. Man ska aldrig gå på tvärs av magkänslan, iaf inte om det inte är absolut nödvändigt. Och från och med nu ska jag göra mitt yttersta för att alltid låta magkänslan råda.

Nej, nu får det vara slutfilosoferat här. Jag ska ägna en liten stund till åt min mohairtröja, sen får det allt bli sängen.

Bara det sista på ryggen kvar nu + ärmarna.

Natti med er!   

Trött. Det blev en heldag, varav ett antal timmar i regn och slask, på stan idag. Så nu ska här karatesovas. Strax. Måste bara visa fina lillebrors kläder som han valde på egen hand i morse. Jag gillar färgglada kläder!   

En färgklick!

Dottern ville också fotas   

Jag hittade inte min önskesak idag. Eller jo, det gjorde jag, men den var alldeles för dyr. Jag ville ha en Babyliss iCurl, som enligt OnOffs hemsida skulle finnas inne i deras affär på Hötorget. 575 kronor var internetpriset, så jag tänkte att det kunde väl inte vara såååå mycket dyrare i affären.

Det kunde det. Där kostade den minsann 799 kronor. 224 kronor mer! Motiveringen var att internetaffären hade eget lager och ingen logistik på samma sätt som affärerna och yada-yada-yada.

Allvarligt talat. Okej om det var en skrymmande pryl som var besvärlig att frakta, men det här är en platt-/locktång som väger under 500 gram, i en liten låda - och OnOff vill ha 224 kronor mer för den i affären - PER TÅNG! Så nej, något köp blev det inte idag. Men det blir det kanske imorgon. För nu ikväll upptäckte jag att Webhallen, där jag köpt både tv-spelet, kinecten och min dator, även hade Babyliss iCurl. För 549 kronor. I AFFÄREN. Så det var till och med billigare än OnOffs internetaffär, och det blir ingen porto heller. Hah.

Det jag däremot köpte idag var det här:

Lite nya böcker.

Ett nytt armband som jag tänkte ha till min lila mohairtröja på opponeringen på torsdag. Om jag hinner sticka klart mohairtröjan då, vill säga.

Sist, men inte minst: Idag fick jag se brudklänningen som ska bäras på bröllopet om tre veckor. Den var guddomligt vacker. Jag fick ståpäls. Det var nästan så jag hade kunnat gifta mig igen, jag med, bara för att få ha en sån vacker klänning.

How ever, nu är det sovdags. Och imorgon ska det köpas semlor!   

Det är frestande. Suget finns där. Men också frågetecknen. Flera barn? Jag är snittad två gånger - håller livmodern för ytterligare en graviditet? Skulle jag orka både plugga och vara gravid (mina graviditeter är ju som bekant apjobbiga)? Hur passar det in med allt det andra jag vill göra? Har jag egentligen råd att åka till Danmark?

Massa frågor. Och de väger väldigt tungt, de där frågorna ovan samt alla de jag inte ens satt ord på. Så tungt att jag tror att det nog får vara. Jag fortsätter som tänkt. Och passar på att låna andras bebisar om suget skulle anfalla mig   

Jag tycker om att få vara egoistisk. Jag har inte varit det så mycket tidigare i livet. Jag har medvetet "offrat" mig för andras ve och väl, vilket bara lett till något slags absurd martyrskap. Inte utåt, men väl i mitt eget huvud. För inte fasen är det så att det alltid har krävts av mig. Jag har gjort det ändå. Och på så vis lärt min omgivning, mina partners, att det är så det ska vara. Att jag alltid "offrar" mig. Men jag kom på mig själv till sist och slutade. Idag är jag långt mer egoistisk än jag någonsin varit, och jag älskar det. Älskar att lägga tid på mig själv och mina intressen. Älskar att ha barnledig tid också, som jag kan använda som jag vill.

Just nu, idag, längtar jag hem nåt så vansinnigt. Har fått besked om att min kompis som lånar lägenheten garanterat blir klar med sitt husbygge den här månaden, så nu är det högst 3 veckor kvar tills jag är hemma - hurra! Jag skulle inte tro att det blir under den närmaste veckan dock (då skulle hon ha sagt det), men jag hoppas på någon gång under vecka 12. Och även om det nu skulle bli den sista, så är det ju som sagt bara 3 veckor dit. Jag längtar! Ska bli så skönt att komma hem till mitt eget. Hem till min skogsslinga, så att jag kan börja träna ordentligt igen. Och till att ha ensamrätt till fjärrkontrollen, så att jag kan köra mina träningsdvd'er och zumba på kinecten.

Ja, det kryper i kroppen nu. Har ju inte fått tränat sedan oktober! Helt vansinnigt. Jag hoppas på att kunna komma igång lite nästa vecka, för nu är min mens över för denna gång, och förkylningen känns något lindrigare idag. Jag har fortfarande feber, men ligger nu rätt så stabilt runt 38 grader, så jag hoppas och tror att jag ska ha betat av den lagom till måndag. Så nu får det gärna börja bli vår på allvar, med rena vägar och soliga dagar, så att det blir riktigt roligt att ta sig ut (det är det iofs i vilket fall, men solsken och isfritt gör det ju extra skönt).

Jag har legat ganska stabilt viktmässigt den senaste tiden, vilket ju är skönt, med tanke på träningsbristen. Men när jag kommer igång igen, så är tanken att beta av ytterligare 5 kg till att börja med. Det borde jag kunna fixa nu under våren. Och när det är gjort, så kommer jag bara att ha 10 kg kvar tills jag är nere på den målvikt jag siktat på de senaste åren. Och då kommer jag att ha gått ner 56 kg...Helt absurd! En HEL människa juh!

Jag längtar faktiskt efter att ha gått ner så mycket att det bara är énsiffrigt jag ska bli av med. Bara det vore ju hur häftigt som helst.

Hur som helst, jag känner mig litegrann piggare idag, och ska snart åka in till Centralen med de två unga tjejer som varit på besök här (inte hos mig, men hos de jag befinner mig hos just nu). Sen funderar jag faktiskt på att gå och köpa mig en önskegrej...  Ja, alltså, nånting som jag önskar mig. Vi får se om jag hinner med det innan det är dags att styra kosan mot barnens skola/förskola för att hämta dem.

Nu är det iaf dags för mera kaffe! Ha en underbar, solig dag, people!